Oct 202009
 

cormega-born-and-raised

There are many reasons why Mega Montana is my favorite rapper.

If you’re buying one album this year…

http://hiphopwired.com/11772/cormega-feels-teens-violence-could-decrease-if-rappers-taking-responsibility-for-their-lyrics/

http://www.unkut.com/2009/10/cormega-born-raised-album-review/

http://www.unkut.com/2009/10/cormega-feat-tragedy-havoc-define-yourself/

http://www.theboombox.com/2009/10/19/cormega-talks-born-and-raised-explains-industry-politics

http://www.legalhustle.net/forum/viewtopic.php?f=1&t=15814

Oct 202009
 

star_trek_csg_014

Star Trek was transformed by these young women’s interaction with it. Perhaps, the newness of the individual stories were worn away, the aura of the unique text was eroded, yet, the program gained resonance, accrued significance, through their social interactions and their creative reworkings.”

(Henry Jenkins, Textual Poachers, s. 52)

Oct 172009
 

Din vän datamaskinen – vad handlar den om? Enligt mig: folkhemmet och datoriseringen. Eller: hur datorteknik influerat våra samhällen. Hur datorer använts för övervakning och kontroll. Men jag kommer också att tänka på den bredare historien om dessa maskiner och dess möten med människor, historien om CCC, Sture Johannesson, hackarna på MIT och Xerox, alla världens datoranvändande tjänstemän, osv. Framförallt handlar det om diskrepansen mellan datorernas kyliga rationalitet och användarnas tillkortakommanden. Men också om den värme som deras kroppar utstrålar.

Pär Thörn verkar i samma fält som bl a Öyvind Fahlström, och verkar faktiskt vara öppet inspirerad av honom (likt Fahlström har han även sysslat en del med ljudexperiment). Men det är roligare att läsa Thörn. Man får inte samma intryck av uppskruvad avantgarde-hybris. Det ligger en varmare slags absurdism i det han skriver, för mer än datorer och teori handlar det om dessa vardagsmänniskors liv. På ett sätt blir det politiskt (det handlar som sagt om en slags “aurafotografering av välfärdsstaten“), men författaren är mil ifrån att skriva läsaren på näsan. Vilket bekräftas av hans inledande uppläsning på Vår Makt-seminariet som jag besöket 2008. De dikter om chefer (det var precis innan Tidsstudiemannen kom ut) han läste upp var inte någon frustande agitation men bara absurda och väldigt roliga.

I slutändan blir det alltså en hel del pluspoäng för honom.

Oct 162009
 

En dag varje månad är det som om hela byggnaden som rymmer Babel, detta nattliga vattenhål för antagligen trendnödiga blogghipsters eller testeronnödiga new rap-skallar, tar ett chill pill och bara slappnar av, vidgar skallen och lägger sig lugnt flytandes nerströms i medvetandets flod. Borta är de vanligtvis inkompetenta vakterna och de vanligtvis dyngraka Vice Magazine-pajasarna och de vanligtvis skitdryga spännbögarna. I dörren står istället sammetslena postflummare iklädda turbaner och militäruniformer och glimrande ädelstenar. Skimrande super 8-projektioner och tunga orientaliska tyger beslöjar de vanligtvis blanka, propra ytorna. Kristallen tar över lokalen.

6740_143289404918_522124918_3370597_8303849_n

Långsamt har denna klubb skapat sig ett rykte och en allt större skara lojala medresenärer. Det är imponerande att dra så många människor till dessa iscensättningar av försvinnande smala musikgenrer, vare sig det handlar om kosmisk blueskraut, elektronisk vardagspsykedelia, instrumentala ordsallader serverat i hemblåst glas eller barockhits på oboe och luta. Min fru har varit där långt fler gånger än jag och påstår att det varje gång varit olika lokala förmågor som framträtt, alla okända, alla experimentella och sökande sitt, och det mesta riktigt bra. Själv har jag besökt klubben ett fåtal gånger och har inte sett något som motsäger detta.

Kristallen kan alltså på ett sätt sägas vara navet i en framväxande scen (som ja, redan funnits där, någonstans, men som nu kopplas samman, vidare). Klubben fungerar även som en mötesplats för Malmös underjordiska kulturelit (i brist på ett bättre ord). Här möts folk från skilda sfärer och planer kan dras upp, allianser bildas och nya projekt isjösättas. Kanske kan denna karavan vara små ljus som verkar underifrån på Nordens mentala glaciärtäcke och smälta bort något av den Lutheranska-stalinistiska istiden som fortfarande lever kvar i oss alla. Kristallen säger att “‘jorden är som ett rymdskepp utan instruktionsbok’. Att vi inte har någon instruktionsbok kan kännas lite obehagligt, men det ger oss samtidigt minst lika stor rätt att styra som Konungar, Storpotäter och Stora Organisationer världen över. Kristallen har nu tagit makten, och delar ut den till våra besökare. Frågan ligger nu i era händer, makten är er. Hur ska vi styra skeppet, och vart är vi på väg?

Oct 162009
 

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=wq9-4Yk-NxQ&hl=en&fs=1&]
This is great news, Ill Bill being one of my favorite rappers, and Muggs one of my favorite producers. The album he did with GZA was pretty good, the one with Sick Jacken had some of the rawest rap tracks from recent times (Land Of Shadows was perhaps the best song of that year) on it, so I’m thinking this should be nothing short of epic.

The project with Sean Price (Pill?) should be very interesting as well. Two unique, hardcore Brooklyn vets sharing the mic; that’s a dream combo. Let Necro handle the production.

Oct 152009
 

I happened to catch some youtube-clips of Roc Raida these weeks, realizing what a great artist the world has lost. I did not know he was responsible for the scratches on Tres Leches (one of my favorites of Pun’s masterpiece). Anyway, together with DJ Craze he’s one of the more enjoyable turntablists to watch. But I can’t forget about these two guys. Just watch Mike going completely wingnuts on that Natural Born Killaz instrumental. Like the guy in the comments says, “the single best routine ever done by any DJ, ever”.

[youtube=http://www.youtube.com/v/h7pVbJClzuc&hl=en&fs=1&]

So with my mouth still watering I checked out last years DMC finals to see how these new generation is doing it, which is awfully, mostly. No real musicianship, no flavor, no soul, and pre-pressed vinyl (which is like cheating, yeah?). It’s just no fun watching this stuff anymore, which has to do something with a technical decline in musical history: two turntables do not excite very much these days. It’s not like there are an abundance of thrilling garage rock groups or acid house producers around now, either. Or are there? Each technique has its day is all I’m saying.

Oct 142009
 

Do you, like me, have a permanent place for Doggystyle in your Top 5 Rap Albums Of All Time? Then this mix here is pure gold.

record haterz(FRONT) web

It’s same sound, but I’ve heard close to none of these tracks before. The bay, like the south, is something to be explored for ex-New-York-talibans like me. Which is what I’m doing these days, listening to UGK, Marcus, Playboy Tre, Too Short, Devin The Dude, E-40, Z-Ro (who quickly has become one of my favorite lyricists), K-Rino, DJ Screw, Lil B, Outkast, Goodie Mob, Scarface, as much I can. There’s just too much of it… and the midwest and everywhere else outside of New York is pushing the same sound (see Freddie Gibbs).

Switch to our mobile site