Brandon är ensam idag om att leva Tupac Shakurs ambition att vara rapparen som är en man av folket?
Eberhard (även känd som Gimpladesh) är tillbaka, men is he even a rapper anymore?
Detta är banbrytande basedism från långt, långt norrut, tok.
Med jämna mellanrum droppar Young L en lite mer futuristisk och starkt skinande version av sin grej.
Från M O S S till Youn L-E-N till Loud Pockets till Respect My Dick till Automated Oceans till Domo Style till That Nigga. Allt kanske inte blir helt hundra, men token tittar alltid framåt-uppåt. Klin som en diskmaskin är Atari.
After all, there’s almost an hour left of Soul Sunday; four of his best songs, performed to perfection.
The musicians bring out a certain rawness of these songs live. The drums sound nasty.
Tim Maia sings like possessed, with lazer in his eyes, coke in his nose, weed in his lungs, whiskey in his gut, fire coming out his pharynx, as if his life depended on him squeezing every last drop of emotional juice out of his material.
Truly inspired and inspirational, this shit right here.
“… it aint cool there… and even less in Rhodesia!”
This whole clip just breathes class, showmanship, utter seriousness… peaking with Maia himself on the flute solo at the end.
This forces me to bring back this other live performance, where the world’s greatest singer blacks out behind the drums halfway in. True skills. True feelings.
I’ve done fucked up… by not exposing my body and soul to these songs before…!
Sentimento and Meu País were the two tracks on his very first single, released back in 1968, with Meu País making it onto his 1971 sophomore album, and Paz was the b-side of the Chocolate single (Chuck D knew all about that shit) released in that same year.
http://www.youtube.com/watch?v=kJI3VUcPhIA
http://www.youtube.com/watch?v=FGvVR3IpRis
http://www.youtube.com/watch?v=vMc2I7IzI44
> Joe Blow & Husalah – I’m God
Gud välsigne Thomas från 100 Grand On My Wrist, Yeah Lifse Sucks för denna.
Nästan lika bra som när herr Ranelid går loss över detta klassiska beat.
…JUST NÄR HATARNA TRODDE DE VAR SÄKRA!
Björn Ranelid & Sara Li – Mirakel (Based och Burkad Version)
…SIP SOME CAPRI SONNE TO THIS SHIT!
Detta är första och enda gången Brytburken skriver om schlagermusik. De handlar såklart om Björn Ranelid och inte om schlagermusik.
De är ju trots allt helt absurt att Sveriges jämnstäldhets elit pekar fingar mot allt som inte är millimeter rättvisa men ändå tar sig rätten att hata på Björn med sina smutsiga metoder. Björn har väl aldrig gjort något annat än att röra om i den svenska jantesörjan som ni så kärt håller av.
Jag skiter ju självklart i melodifestivalen och jag är väl en av dom få som kan säga att jag inte såg något av skiten förutom Björn Ranelids och Sara Lis fantastiska framträdande.
Björn droppar game om dat luv shit som en svensk Barry White men ni står ändå där och hatar. Jag lästa just att Uno sveningsson ännu en gång ska ge sig in i de svenska rapgamet, så min nästa fråga är ju självklar när ska rapsverige förstå att dom ska använda sig av norra europas genom tidernas största ordkonstnär??
Här har ni lite mer #based Ranelid skit..
Skulle passat bra på det fantastiska Instrumentals-tapet.