Vad nu, min favoritrappare över en av mina favoritlåtar med French Montana? Oväntat men logiskt; för fyra år sedan kom den fantastiska Look Me In The Eyes med Max B, och nu ser vi tydligt att The Jackas nätverkande och känsla för kvalitet var på väg att ta hans karriär till en ny nivå, på riktigt.
Vi pumpar fortfarande The Jacka varje dag. Bättre än Cormega, Rakim, Z-Ro, Lil Boosie, Tragedy Khadafi, och för mig och för tillfället viktigare än både Pimp C och Scarface. Levd och levande litteratur, helt nödvändig, samtidigt komplex och okonstlad. Vila i frid.
“I don’t like rap, unless you live your songs
But if you don’t like Jack, you haven’t lived at all
Before you just hate why don’t you give your all
Seems you got all the answers but won’t shock the world“
“When time was hard I used to call you / Now that you’re gone, who do I call to?“
#RIPTheJacka
The Martorialist och Thomas beskriver storheten i The Jackas katalog bättre än vad jag kan, men ändå:
Det är han jag lyssnat mest på de senaste åren. Man tröttnar inte på hans musik, så genuin att det är jobbigt. Tänker att A$AP Yams (vila i frid) sa det bäst, att en rappare främst bör mätas efter hur mycket game han ger dig, och att det är bra att man äntligen har börjat bedöma rappare efter hur bra låtar de gör snarare än “skills”… men jag inser att The Jacka själv ännu bättre definierade varför han tillsammans med Z-Ro, Boosie, Pimp C och Cormega tillhör den handfull rappare som verkligen betyder något:
“I don’t like rap, unless you live your songs“.
“‘I’m not trying to make you like what I’m saying’, he explains. ‘I’m trying to get into your soul.’”
Jag förbluffas dels över att The Jacka inte är mer uppskattad i Sverige (men misstänker att den genomsnittlige lyssnaren här är så fördummad att hen värderar “skills” över soul), och dels över att jag fortfarande upptäcker låtar med honom. Vissa grejer med honom är så catchy att de oundvikligen blev lokala radio-hits, andra låtar är den mest äventyrliga rap music du överhuvudtaget kan lyssna på. Fuck den där “experimentella” skiten. (The Jacka uppfann cloud rap, och Lil B och Main Attrakionz var hans fans).
The Jacka är den mest ödmjuka rapparen jag har träffat. När vi intervjuade honom för några år sedan gav han oss över en timme av real talk och hyllade t.o.m. våra halvkackiga Adidas- och Kappa-tracktops och vårt hasch (jag menar snubben växte upp i norra Kalifornien). The Jacka skrev mästerliga låtar om livets alla motstridiga aspekter, och även om denna ödmjukhet; See It Threw är nog den vackraste låten som skrivits om the rap game, och det är en typisk The Jacka-hook på så sätt att den rymmer en hel världsbild och en hel filosofi.
Rap har förlorat en av sina viktigaste röster. Att han föll offer det gatuvåld vars konsekvenser han genom hela sin karriär beskrev med ojämförligt djup och intensitet är bottenlöst sorgligt.
Vila i frid, Shaheed “The Jacka” Akbar.
“I don’t like rap, unless you live your songs”
På Thizzler upptäckte jag att The Jacka har ett tape med Blanco nånting, helt proddat av Araab Muzik, och med Husalah, Lil Rue och Freeway som gäster. Mer intressant samarbete än bra. Beats och raps gifter sig mindre väl (även om en autotunad Husalah på hooken självklart är dunder).
Då är Find A Way med AOne och Ask God bättre; The Jacka-musik så som den ska låta.
Ampan och Jack tar täten igen när det gäller moderna och eleganta maffia-soundtracks. Denna hade passat fint på Devilz Rejectz 2 AKA lätt ett av de senaste tio årens fem tungaste tapes.
Medan The Jacka ibland kan framstå som lite sömnig så har Ampichino bara lagt det benhårt på sistone. Dags att kolla in några tapes med honom nu…
Njuter bara av det här soul-beatet medan jag väntar på att The Jacka ska döda skiten.
Vilket han såklart gör. Det gör han alltid, tok.
Kan inte hata på den här Baby James-låten heller (svårt när Keak The Sneak gästar).
DJ Fresh fortsätter att utforska ett mentalt och musikaliskt 80-tal. Ja; detta både låter och ser jävligt fresh ut.
DaVinci – Cheeba (Ft. Ammbush, Main Attrakionz & The Jacka) by SWTBRDS
Hur kan jag ha missat denna?
Atmosfärisk vuxenfunk och bara de allra bästa weed-rapparna; något att vibe:a till medan vi väntar på den där Main Attrakionz-låten med The Jacka över ett Rob Lo-beat.