Dansk rap fortsätter vinna. Lige Nu visar på att det håller på att utvecklas, eller redan finns, ett specifikt danskt sound. Det är nåt viktigt och mäktigt. Och #HvaDerSket vinner i råhet. Känns som svenska rappers är chanslösa.
Ny jävla energi blandas med traditionsenlig söderorts-rap så exemplariskt att jag t.o.m. kan köpa att det scratchas på outrot (inga i videon som snurrar på huvet iaf!).
Patryk är en stjärna och jag älskar hur han lägger den i Njamo Sqad Musik Cypher i Rågsved. Älskar hela den videon, industrirappare lämna väg. Det är rå stil som Smack DVD, man väntar bara på att DMX ska poppa upp och utmana nån på armhävningar.
“Folk dom var rädda inför kvartsamtalen… min mamma fick samtal, en kvart om dagen“
Det borde skrivas en europeisk raps historia. Följande citat för osökt tankarna till Kinesens visioner för Kartellen… och en fråga kring hur det har sett ut i andra länder.
Indeed, Germany around the turn of the millennium was a completely different country than it is today. It was already home to millions of second- and third-generation immigrants, but they were still invisible and voiceless. Likewise, there were very few players of Turkish or Tunisian heritage on the German national football team.“
Extremt enahanda titel, extrem klinhet i hela jävla utförandet. Pop a Bar är extra vild och ball, och Donde Esta ännu mer så. Vilken jävla stil.
(via Dirty Glove Bastard, såklart)
Inte världens mest dynamiska låt och vad fan har Lil Blood och Philthy Rich på sig? Men gillar nya bekantskapen Bruce Banna, och det är Joe Blow och Mozzy på samma låt! Och här är en till video! Kollar in skivan One Mob första jag gör när jag vaknar imorgon.
Här är videon också.
Boosie har fortsatt att släppa fantastisk musik sedan han släpptes. Thrilla, som Letter 2 Pac finns med på, släpptes förra veckan och rymmer all sorts hot fire. Låtarna med hans nya rappare skippar man, men West Coast lämnar mig med ett stort dumt leende, och Never Left You Alone och I Told You So är en slags musik man trodde var utdöd. The Jacka är borta, men Boosie finns kvar för att ge oss den där 2pac-musiken.
Stalin går från klarhet till klarhet.
Förutom Mwuanas tajta jeans är allt här hundra.
Tänk efter, när kablades det ut stor svensk rap på internationell nivå senast? Var det 2009 eller 1997? Nä, det var 2013 och det var ett litet intro från Karim. Nu har han anlänt, och plötsligt blev allt mycket svårare för svenska rappers.
Intressant och underhållande om korrupta snutar i det gamla New York… då mordsiffrorna låg typ tio gånger högre än idag.
Gilli – Orale Remix f. Denz, Pato Pooh (spotify)
Denz och Pato Pooh når inte upp till dansk nivå, men det är ett gott försök som förtjänar uppmärksamhet.