North Oakland’s young visionaries delivering their version of the obligatory club slap, on which the to me unknown producer Marlee B samples, well of course, Jerry Lee Lewis.
Herr Jones berättar att han har jobbat riktigt hårt med detta mixtapet. och att detta är första gången han sköter produktion, mixning och promotion själv.
Alla spår på tapet är producerade av Thizzle Jones förutom 2. Muder Boy Anthem är en av dom.
Förutom Thizzle Jones så kan vi vänta oss gäst inhopp av Green Ova medlemmarna, Play Boy och Tattie.Bo. Vi kan även se fram emot mer samarbeten med Squadda Bambino och Mondra Man också kända som Main Attrakionz.
Samt några rappers vid namn E Da Ref, il hitta, RobEl, T.T och Lil Larry alla med rötterna i Oaklands underground scen..
Utöver Murder Boy Anthem så har Thizzle Jones släppt två låtar singlar till sitt kommande tape Gorilla Music.
Ser videon ovan efter jag ser den här videon, och tänker: Vem trodde att Lil B och Tony Yayo skulle skina med klassisk NY-skit 2011? Och att Tony Yayo skulle stjäla showen från The Based God med någon slags GM GRIMM-vers?
Det kanske låter konstigt idag, men G-Unit lät jävligt bra när de kom. Beg For Mercy hade sjuka beats.
Det här är iofs den enda andra Yayo-vers som jag gillat:
För några år sen tänkte jag att allt hade varit bättre om jag var lika gammal som jag är nu, fast i början av 90-talet för då skapades musik som aldrig förr.
Men jag har kommit fram till att vi lever i den bästa av tider. Iallafall musikaliskt.
Thizzle Jones är 18 år och kommer från Green Ova Familjen. Han släppte just videon + låten Murder Boy Anthem.
Likt Main Attrakionz sitter dessa unga herrar ute i Oakland och grindar.
Trots sin unga ålder har han redan släppt 4 mixtapes och hans nästa kommer nu den 3 mars.
Utöver att han sköter produktionen utmärkt gästas flera låtar av hans crew som bla innefattar Shady Blaze, Play Boy och Main Attrakionz..
Eftersom jag har digital dyselexi så vet jag inte hur man lägger upp enskilda låtar utöver utube och länkar så ni får helt enkelt ta mig på ordet att det är fet skit.
Jag tror att vi ska försöka gå in lite närmare på Green Ova i framtiden så stay tuned på Brytburken..
This feels like listening to jungle and Björk and Warp and Rephlex releases in the 90s; pure explorational joy in electronic sounds. From bedroom studios out into the streets to the final frontier, to boldly swag where no man has cooked before.
And talent pop up on the radar every otherday now.
While Lil B, who gets shouted out throughout the album and who inspirational chants and lingo is lifted from rather comfortably (but why be mad? The kid is after all an affiliate, the producer, not just a fan but a member, and Where Have I Floated is not conceived so at to cash in on hype (that would be Soulja Boy’s department) but to blast off into space), makes rap embracing all aspects of earthly life, Keyboard Kid seems to have migrated to space permanently.
We can only salute such humble high-mindedness among our young fellow travellers.