> BRYTBURKEN.SE

Det finns två grundläggande uppdrag i rap.

Först: Berätta vem du är och var du kommer från. Få lyssnaren att känna hur det luktar i kvarteret, hur det ser ut, vad som händer där. Vad är värre än New York-rappare som hatar på de södra staterna? De som söker billiga hits genom att låna söderns stilar, och då förråder sin härkomst, allt som gör dom till dom.

Second: Var nyskapande. Ett gemensamt Style Wars är det som spelar nån roll. I Sverige har man problem med detta och gillar att snegla på andra sidan Atlanten.

Men inte alla. Stockholmssyndromet och deras närmsta fullföljer dessa rappens två viktigaste uppdrag så bra att jag personligen skulle vilja överräcka medaljer och pokaler. Man får nästan känslan av att ett svenskt Bay Area 51 håller på att växa fram i Botkyrka.

( Foto: Ramona Paz)

Nu på fredag den 28 januari släpper Stockholmssyndromet sin EP Underhundar via Whoa och Kingsize, men du kan kolla tracklisten här redan nu .

Stockholmssyndromet – Underhundar (EP)

1. Bombardemang (prod. Sir Sampalot)
2. Lårparti del 1 f. Chapee N Chess (prod. Sir Sampalot)
3. Delete f. Chris Skills (prod. Sir Sampalot)
4. Underhundar (prod. Drums)
5. TV-spel (prod. Sir Sampalot)

Glöm inte att du fortfarande kan beställa mästerverket ETTFYRANÅNSTANS? här, och glöm inte heller att välsigna ögon och öron med den redan klassiska videon till On-Rees (Stockholmssyndromets DJ) Ba! - som gästas av Abidaz, Marshall Arts & C.U.P..

Beskriv er ort för någon som aldrig varit där.

Skizz: Jag bor i Fittja. Man kan väl säga att det är så nära man kommer The PJ’s i sverige. Det är betong och ganska så nedgånget. Om man kollar på namnen i entrén på folket som bor i mitt tiovåningshus, med sex lägenheter på varje våning, tror jag att det finns ett eller två svenska namn. Å ena sidan händer det skit, mycket knark o shit, men samtidigt är det väldigt levande. Det är alltid rörelse, snubbar som hänger uppe vid centrum, barn som leker på gårdarna etc. Det är sällan tyst och lugnt. Lyssna på låtarna ETTFYRANÅNSTANS? och Må Bra från skivan så får ni en ganska bra bild av hur det ser ut, i alla fall i mina ögon.

Starvin Mar: Jag är uppväxt i Storvreten, ett ställe som ligger i Tumba (Södra Botkyrka). Det är inte många som vet vart  det ligger, de har kanske aldrig hört talas som det om de inte lyssnat på våra låtar. Storvreten skiljer sig inte så mycket från andra förorter förutom att det är ganska blandat med svenska och invandrare. Många av låtarna på skivan förklarar hur vårat område ser ut och vad som händer där. Själva albumtiteln ”ETTFYRANÅNSTANS? kommer ifrån postkoderna söder om Stockholm som börjar med 14 osv.

Hur började ni rappa?

Skizz: Vi har känt varandra sen vi var små och började rappa tillsammans i mellanstadiet. Vi har den typen av vänskap där vi nästan är mer som brorsor än polare. Båda har sitt på var sitt håll men vi har alltid hållit kontakten och umgåtts mer och mindre periodvis.

Starvin Mar: Vi har känt varanna sedan 7-års åldern, jag gick i ettan och Skizz i tvåan. Vi umgicks mest då bara i skolan, då och då satt vi hos varandra o körde nintendo 8-bit spel eller kollade på film. Det var nångång i mellanstadiet på lunchrasten som vi körde rhymes på skolgården, typ Wu-Tang och Nas-verser. Under sommarlovet nångång när vi va 10-11 år började vi hänga, vi satt och kollade på rap-videos som spelades på tv, allt från Redmans Time 4 Sum Aksion till Ol’ Dirtys Shimmy Shimmy Ya. Det var nån gång under den här tiden vi skrev våra första texter nångonsin på engelska desutom. Jag minns inte hur texterna gick men dom var ändå rätt nice för att vara små ungar som skrivit. Sen efter det så flöt det bara på och vi gjorde en demo som vi skickade in till Peter Swartling på BMG, men tyvärr så fick vi inget kontrakt hehe. Sen efter det så fortsatte vi och blev bättre och bättre.

När började ni spela in som Stockholmssyndromet?

Skizz: Efter jag hade flyttat runt i några år (från Hornstull till Trångsund) flyttade jag tillbaka till Botkyrka och då började vi umgås mer igen. Det blev lite öppet hus hemma hos mig och vi gjorde låtar bara för att. En gång bestämde vi oss för att göra en låt på svenska bara för kul och resultatet blev så pass bra att vi blev motiverade att fortsätta göra låtar. Jag vet inte exakt när vi bestämde oss för att officiellt bli en grupp men vi kände att det vi gjorde var något som svensk hip-hop verkligen behövde så vi satte ett namn på det och det blev Stockholmssyndromet.

Starvin Mar: Det var nångång några år sedan då vi började skriva och spela in tillsammans, låtarna var på engelska, ingen av oss hade skrivit nåt på svenska, kanske nån text, men inget seriöst. Vi började hänga mer och mer, vi satt ofta hemma hos Skizz där vi drack en hel del, spelade Xbox och lyssnade på beats. Jag hade precis fått kicken från mmitt dåvarande jobb precis då finanskrisen började och Skizz va ledig ofta på veckodagarna, så vi hängde där i stort sätt varje dag och folk kom och gick som i en ungdomsgård, Vi hörde en beat som MIC Bizzi hade tagit med sig och bestämmde oss för att göra en svensk låt, låten heter Speciell och det va då vi började köra som Stockholmssyndromet.

Vad är Funkenteller?

Skizz: Efter Up Hygh splittrades gjorde jag en hel soloskiva som Funkenteller & the Deep Space 69 men visste inte hur jag skulle få ut den. Det finns några låtar på Spotify för dom som är intresserade. Funkenteller har legat nedfryst ett tag nu men det verkar som han kommer tinas upp nu till våren. Jag fick en förfrågan om en Funkenteller-spelning i Norge och går den bra så kanske man blir inspirerad på den biten igen.

Kolla in Cee pt 2 med Starwin Mar!

Ni har sagt att Wu tang varit viktiga för er båda i barndomen. Vilka andra artister har inspirerat er? Vad skulle ni säga att ni lyssnat mest på?

Skizz: Jag har lyssnat på hip hop i hela mitt liv, men det var när jag hörde 36 Chambers som jag verkligen började brinna för det på allvar. Sen hade jag en Bone Thugs-N-Harmony-period i ett par år då jag följde dom, det var väl efter Crossroads kom ut och det tog väl slut någon gång runt BTNH Ressurection. Hade en reggae-period då jag i princip bara lyssnade på reggae; Eek-a-mouse, Alpha Blondie, Culture, Gladiators, Israel Vibrations. Någon gång i gymnasiet (gick i musikproduktionslinjen i Fryshuset) introducerades jag till funk av Damon Frost som var en av mina produktionslärare. Vi fick i uppgift att försöka kopiera Sly & the Family Stones låt Family Affair med midi-instrument. Jag hade hört en del innan men det var den låten som verkligen fick mig att fastna för funken så då följde ett par år av Sly & the Family Stone, Parliament, Funkadelic, Charles Wright och ju mer jag lyssnade på funk desto mer förstod jag kopplingen mellan funk och hip hop vilket gjorde att jag började uppskatta själva musikaliteten i hop hop-musiken mer och mer, och hamnade i Dilla/Madlib-träsket. Sen blev det mer 80-tals funk/boogie och det ledde mig till synth-soundet och nu när jag köper skivor blir det mest synth a la Gary Numan osv. Där har ni mina musikinfluenser i grova drag. Kläm in golden era-hip hoppen (Eric Sermon är en av mina favoritproducenter) och blanda ihop allt och lägg en futuristisk twist på det så har ni mitt sound i ett nötskal.

Starvin Mar: Jag har lyssnat på hiphop så länge som jag har gillat musik. När jag var 7 år fick jag min första skiva i present, det var Snoop Doggy Dogg (som han hette då) och skivan var Doggystyle. Jag förstod så klart inte så mycket vad han rappade om då för jag kunde inte engelska men det var något nytt då och jag gillade soundet. Det var mycket rap från west coast som jag lyssnade på i mina tidiga år: Dr. Dre, Ice Cube, 2pac, Luniz. På den tiden, runt 94-95 nån gång spelade radiostationer som Power 106 tung hiphop, bland det kommersiellaste den tiden var Notorious B.I.G. som man även kunde höra på skolfester och på vattenfestival diskon. Rappen under 90-talet har influerat mig väldigt mycket. Min favoritskiva än idag är Redmans Muddy Waters som kom 96. Nuförtiden lyssnar jag inte så mycket på rap för att det mesta av det nya som kommer ut är ren skit, rappare har inget viktigt att säga nuförtiden men även skitlåtar ger mig insperation att skriva låtar. Härom dagen hörde jag Drakes nya, jag sprang till studion direkt och la en av mina bästa verser. Så som sagt, skit influerar mig också. Ludacris var 2000-talets fetaste tills han började med massa Justin Beiber-skit så jag struntar i rappen och lyssnar hellre på klassiker som Barry White, Curtis Mayfield, Marvin Gaye.

Skizz, du har sagt att du tycker den svenska hiphop scenen var Göteborg- och Malmö-dominerad. Vilka rappare och grupper tänker du på då?

Skizz: Jag tänkte inte på någon speciell rappare, jag menade väl mest att om man tittar på när svensk hip hop blev stort så dominerade ju Stockholm, från TLK till Petter, Ken och dom. På 2000-talet känns det som att oftast när man såg någon rappare som blev hypad så var han någon annanstans ifrån. Jag har ju varit väldigt ointresserad av den svenska rapscenen tills jag själv blev en del av den så man får ta min prognos med en nypa salt, eftersom jag verkligen inte har koll på den fronten, men det var så det kändes i alla fall. Jag kände att det behövdes en grupp som först och främst reppade Botkyrka igen men också Stockholm. Inte för att utesluta resten av landet (det skulle ju va ett riktigt dumt move) utan bara för att visa att det finns ett unikt Stockholmssound… eller nu gör det det i alla fall.

Vad tycker ni om den svenska hiphop scenen i nuläget?

Skizz: Det är bra att den växer men jag tycker den har blivit för bussinessorienterad. Folk blowar för att dom är bra bussinessmän, inte p.g.a. skills. Svensk hip hop följer storebror på andra sidan Atlanten så det är ju inte så konstigt. Vi gör musik för folk som är intresserade av att höra bra musik, vi behöver inte hjärntvätta människor för att få dom att lyssna. Om jag ska va helt ärlig så bryr jag mig inte om den svenska hip hop-scenen, jag håller mig inte inom några ramar, jag vill inte vara en del av ett kollektiv, jag vill göra min grej. Min grej råkar vara hip-hop men utöver det känner jag inte att jag har så mycket gemensamt med de flesta spelarna i det svenska hip hop-spelet.

Starvin Mar: Den svenska rapscenen ser helt ok ut, det ser ut som att det finns hopp just nu. Jag tycker inte om alla rappare, det är många jag aldrig skulle ha i min iPhone men det finns även en del som gör sin grej bra. Det som är lite synd är att det finns många med stor talang och som media borde hypa upp mer t. ex. Chapee & Chess som har hållit på ett bra tag och som är mycket omtyckta lite här och där, de borde uppmärksammas mer så att folk vet att det finns tung shit under ytan.

Vart i ETTFYRANÅGONSTANS är videon till I din trappuppgång inspelad?

Skizz: I min trappuppgång.

Hur kom ni i kontakt med Aki?

Skizz: Jag träffade honom på en finlandskryssning med jobbet. Jag fick höra några av hans låtar och jag gillade att han körde förortsrap men ändå brydde sig om rim och flowade annorlunda än den stereotypa förortsrappen. Han hade hört mina produktioner och han diggade det soundet så vi snackade om att göra nåt.

Starvin Mar: Aki och jag har gemmensamma vänner och vi har sprungit på varandra lite här och där i trakterna.

Hur gör ni era beats?

Skizz: Jag har en MPC 2000XL som varit med i snart 10 år och en Xiosynth som jag köpte ganska nyligen. Jag samplar oftast trummor och kanske lite andra ljud men oftast spelar jag resten på synthen. Förut gjorde jag bara samplingsbaserade låtar, inte då bara loopar utan jag choppade och la mycket lager o shit. Det är en bra grund för att göra hip hop-beats men senaste tiden har jag mest spelat själv för det är det soundet jag är inne på.

Starvin Mar: Jag har aldrig gett mig in på producentbiten men eftersom jag lyssnar på gammal soul så brukar jag då och då höra delar i låtar som ingen producent använt tidigare. Som Syndromet kör vi oftast på beats där Skizz spelar allting själv men det har hänt att vi kört på något boom bap-aktigt beat också. Om man lyssnar på “ETTFYRANÅNSTANS?” t ex så varierar det mellan samplade beats och elektroniska.

Var eran låt på Evolution-skivan producerad av TSB?

Skizz: Nej, det är jag. Jag tycker det är det är lite dumt att det inte står i creditsen men samtidigt tycker jag att soundet och känslan skiljer sig väldigt mycket från deras beats.

Varför valde ni att släppa er skiva som cd, något som är ganska ovanligt nu för tiden, speciellt inom svensk hip hop

Skizz: För att det behövde göras, det är en cd-skiva. Vi fick kritik för att det var för många spår på skivan men vi kommer från en tid där en hip hop-skiva hade minst 20 spår med skits o shit. ETTFYRANÅNSTANS? känns som en sådan skiva så den passar inte riktigt i mp3-format. Låtarna och skitsen flyter in i varandra, det är ett album helt enkelt. Nästa gång blir det nog lite mer tidsenligt, formatmässigt, men vi behövde släppa ett riktigt album. Jag har sagt det förut, men jag tror verkligen att skivan kommer anses som en klassiker om tio år (möjligtvis en slept-on klassiker men ändå) och det är större chans att folk gräver fram en gammal cd-skiva än gamla mp3-filer.

Ni har jobbat med Aki, Mohammed Ali och Ph3 bara för att nämna några. Finns de några kommande samarbeten?

Skizz: Det kommer inte vara så många gäster på andra skivan men vi har en låt med en Tumba-dude som heter Chris Skills. Han har en väldigt unik stil och lyrik. Vi har även två låtar med E.C.-clicken (Chapee & Chess och gänget) och det kommer bli mer sammarbeten med dom. Sen har vi en till gäst som inte är helt bekräftad än men om det sker så kommer det va det största hittills, men jag vill inte lova för mycket.

Vilka ingår i Hundreadz Crew?

Starvin Mar: Starvin MAR, C.U.P., SKD, On-ree (som även är dj/producent). Många som var med enda från början har lagt rappen på hyllan för ett tag. Royal Rah flyttade till Saudiarabien för flera år sedan och skaffade familj, Slim-I skaffade också familj och Galaxy high flyttade till London där han fortfarande håller på med musik. Namnet Hundreadz är nerlagt, vi körde med det p.g.a. att det va många i clicken och nästan alla hade dreads då. Namnet Hundreadz är bytt till E.C som är förkortning på Ecstra Cheese.

Ni har samplat från Sökarna, har ni något att säga om det?

Starvin Mar: Filmen är en klassiker, även fast budgeten var låg och att kvaliten inte var den bästa jämfört med filmer som finns idag. Alla har ju sett Sökarna och känner igen repliker från filmen speciellt den klassiska fängelsescenen där Jocke och Torsten Flink har en konversation. Jag har en polare som har sett den över hundra gånger och han kan hela filmen utantill, det är sant. Vi tyckte att det var en kul grej att sampla och det passade till låten.

Var spelade ni in videon till Ormar I Gräset?

Skizz: Vi spelade in videon i Storvreten, Kolerakyrkogården och i tågtunnlarna under Sördermalm. Jag kan säga att det var en kul kväll men den slutade inte så roligt. Jag och en av de som var med och filmade blev nedtacklade av ett gäng civilsnutar och blev tagna till stationen. Det kommer nog bli en ganska saftig böter (olaga intrång, brott mot knivlagen och narkotikabrott) men vad ska man göra, vi gjorde det för konsten.