Ändå fint av So Blue att flagga grönt för denna goa filmsnutt. Och från Diego Costa till Rush Hour kan vi säga att Sebbe Staxx gärna får hålla sig borta från dessa samarbeten framöver.
Trevligt att svensk rap lyssnar på en. Helvete vad N låter bra här. Det här är basically en Booba-låt. Precis så Abidaz ska låta. Precis vad landet behöver, till skillnad från tafflig arena trap a la Champions League (en låt som Moms iofs skiner på).
Nej, alla kan inte bli Zlatan.
Jag ogillar skarpt när framgångsrika artister och atleter ska lura i barn och ungdomar att alla kan göra vad de har gjort. För det stämmer inte. Ni kan slåss om att vara underhållare nummer ett för makten, medan makten skrattar hela vägen till banken. Det finns plats för en av er där uppe, resten ramlar till botten.
Alla kan inte bli en Zlatan. Men alla barn kan bli nästa Malcolm X eller Subcommandante Marcos. Det finns en ordning där alla har sin plats i solen. Där alla kan bli mästare.
- Kom ihåg, er enda chans ligger i att studera, att kämpa så ni kan komma bort från misären.
Vad hände med snuthatet, klasshatet, outsider-perspektivet? Eller even better, vad hände med en utveckling mot att stödja morsorna som strejkar, att organisera sig antifascistiskt, gå samman med sina grannar mot hyreshöjningar, supporta era local feminister och asylrättare, vad händer med att rusta upp våra områden och vända utvecklingen i det här landet?
Kartellen har förfallit till en Palme-nostalgi som pendlar mellan menlös och motbjudande. Deras gamla låtar är klassiker och N en av de råaste i svensk rap, men All in är mer en billig jävla reklamfilm för speldjävulen än ett anthem för underdogs. Bra där med de upplyftande budskapen för 2015. Rösta på sossarna, och alla kan lyckas, bara ni anstränger er tillräckligt. Men precis där ligger problemet, då kapitalismen ser till att några får skina medan majoriteten ska leva i stress och misär. Och det är för helvete inget som går att rösta bort.
Vi har väntat länge på denna och det verkar vara värt väntan. Äntligen en till som skiter i hur andra låter.
Samboii, bäst i ett annars sömnigt OIAM.
Västerort. Kompromisslöst.
Det här är ett steg framåt för Jaffar och det är så här rap ska låta, så överlägset era ängsligt tillrättalagda PK-kompositioner.
Guld.
Bara en aptitretare från en av landets mest underskattade.
Inget emot att Finess kör över de här gamla trummorna. Inget emot att han verkar helt fokuserad nu.