(Runt 70 antifascister samlades igår på Möllevångstorget, bland dem grekiska kamrater som hade rest från Göteborg för att närvara. Och på onsdag kommer det att hållas en minnesstund även där.)
Enligt en intervju med en avhoppad Gyllene Gryning-medlem av så verkar man ha siktat in sig på Pavlos då han inte bara var antifascist. Han skrev även sånger om Gyllene Gryning där han förolämpade dem, och visade att han inte var rädd för dem.
Mordet ska ha skett efter ett gräl med fascister på ett café i samband med en fotbollsmatch, då ytterligare runt 40 medlemmar ur Gyllene Gryning snabbt tillkallades.
I Umeå såg vi nyligen hur en kvinna blev misshandlad av nazister från Svenska Motståndsrörelsen sedan hon protesterade mot att de filmade henne. Den situationen visar att civilkurage hos en enskild människa inte räcker långt. Poängen med att organisera ett antifascistiskt motstånd är att du aldrig är ensam. Och för vi vår kamp mer öppet, mer folkligt och brett, gör vi det lättare för fler att släppa sin rädsla och ställa sig upp.
Våld är inte vackert. Det är inte kul. Men att bemöta fascisterna är ett nödvändigt självförsvar för arbetarklassen. Vi har sett det förut. Först går de på invandrarna, sen bögarna, sen anarkister och kommunister, sen fackföreningsfolket. Det är utvecklingen vi ser i Grekland just nu.
Vi kommer vinna för att vi är fler. För att vi inte är rädda. För att vi inte ger upp.
Vi ska slå tillbaka fascisterna på nätet. På våra arbetsplatser och på våra skolor. I det offentliga samtalet. Och på våra gator.