Samma dag som Hacknight #2 sätter igång på Utkanten rullar den gamla världen ut sitt mäktigaste propagandaspektakel i genren adelns och borgarnas blodsriter: Det Kungliga Bröllopet. Verkligen symboliskt. Ett tecken i tiden.
Medan andra mer fetishistiskt och kitschigt sinnade anordnar motspektakel råder i hackercirklar som alltid annars obryddheten. I gives a fuuuuuck. Psykos mot hypnos.
Avsaknaden av reaktivitet och rättshaverism är några av denna breda hackerrörelses starkaste kvalitéer. Som om de står över, bortom och vid sidan av sån skit. Orka med moralsnack. Ingen döms här (förutom genom praktik den gamla världens värden). Det handlar om etik. Istället för ändlöst parlamenterande vill man bygga saker, och upptäcka nya sätt att göra. Ett hackerspace har inget uttalat verksamhetsmål. Upprätta först infrastruktur, uppfinn sedan projekt.
Det sossemoderata samhället litar inte på denna anda. Verksamheterna måste vara redovisade och kontrollerade. Medan vi tvärtemot söker efter rum som både är avprivatiserade och avförstatligade.
Lite om detta ska Samira Ariadad tala om ikväll under rubriken Netbased Commons (hon hade även med en förträfflig artikel på samma ämne i det nya numret av Brand, skriven tillsammans med Rasmus Fleischer.) Förutom detta kommer Goto80 att demonstrera C64:ans potential som musikmonster, Mats Kolmisoppis bror ska att orda om The Pirate Bay, och bloggaren Christopher Kullenberg vill berätta om krypotoaktivism (en fysisk motsvarighet till detta vore också bra, för att inte bara försvara data men även datorer!) Vi ska även lära sig att blogga snyggare.
Ikväll kommer det att bubbla på Forsken, men först ska vi njuta av hur Det brusar i parken.