EN NY VÄRLD
Jämte Beatles och Pink Floyd kan man bara nämna Kraftwerk som STORA namn inom rock-musiken.
Vid starten en Kraut-grupp bland mängden i Tysklands experimentella 60-tal, ett rymdrock-band bland andra – men det är deras mekaniserade överskridande av just rock-genrens gränser som skapar såna stora segment ny rymd för andra artister att verka i.
Om det var en avsmak för efterkrigstidens amerikaniserade kulturliv som gav Ralf Hütter och Florian Schneider inspiration att skapa något som bättre gav uttryck åt den tyska livskänslan, så var det möjligen deras socialistiska övertygelser som fick dem att överge sina kometmelodier för att utforska den nya värld som växte fram i samspelet mellan ständigt mer komplicerade maskiner och deras kolbaserade herrar.
Och de lyckades. Efter dem följde en oöverblickelig flodvåg nya musikstilar som bättre kunde gestalta människan närmandes maskinen, vare sig det handlar om laptop-musikerns knaster eller hiphop-producentens stränga kicks och snares.
I Tyskland var de nog populära, och Autobahn var en mindre hit på amerikansk college-radio – men det är Afrika Bambaataas samplande av dessa “funky white boys” på Planet Rock som odödliggör gruppen.
I begynnelsen var hiphop en live-blanding av korta stycken rock, jazz, soul, och funk (vadhelst som fick folk att dansa), men med Trans Europe Express hade Grandmaster Flash en låt som inte behövde mixas. När Afrika Bambaataa introducerade den här kalla tyska musiken på basketplaner och i parker kände den uppmärksamme svalkan från historiens vingslag under New York-sommarens stekande sol. Den moderna dansmusiken hade anlänt. Här upprättas en planetarisk gemenskap, en ny värld.
Ralf och Florian nämner i en intervju flera år senare att de kännt sig totalt kulturellt isolerade, och att de nu äntligen fick feedback och uppskattning (medan Karl Bartos klagar över att de snodde hans beats).
Kraftwerk börjar som ett långhårigt progg-band,och har idag en position som gudfäder åt ett elektroniskt musikliv och en allmän digital, uban livskänsla. Självklart fanns medresenärer, men de var det skinande skeppet som red vågen.
EN IDÉERNAS MUSIK
Kraftwerk etablerade electron som en idéernas musik. Det är Anthony Rother och Arpanet som idag arbetar vidare i den här traditionen av minimalistiska ämnesskivor.
Rother använder gärna samma kalla, knappa lyrik som Kraftwerk (likt Pink Floyd ett “välkommen till maskinen“, välkommen till städernas alienation) – speciellt bör man tala om Describe Reality från Sex With The Machines, och The Hacker överhuvudtaget. Här förs Kraftwerks Computer World-etos vidare på ett anständigt och mycket trevligt sätt.
Arpanets konceptualitet vill ofta nöja sig med att låta beatsen tala – men att musikaliskt gestalta fysikteorier och tekniska specifikationer leder mest till experimentalism som man lyssnar på endast en gång. Detta gäller Wireless Internet, och i högre grad Quantum Transposition (med utmärkta undangtag som Entangled Protons).
MODERN MYTOLOGISK MUSIK
Rother, Arpanet och Kraftwerk är teoretiska, europeiska penseldrag.
Drexciya däremot växer fram ur myllan kring Underground Resistance, och tecknar små science fiction-historier, likt seriealbum med Linda och Valentin, fast bättre.
Står det på discogs.com:
“Drexciya’s James Stinson and Gerald Donald remained hidden behind their alias for much of the group’s existence, communicating a complex personal mythology of a “Drexciyan” race of underwater dwellers descended from pregnant slave women thrown overboard during trans-Atlantic deportation. Within this fiction, their music – which they claimed was recorded “live in the studio” rather than programmed – was imagined as a “dimensional jumphole” between their black African roots and the contemporary USA.”
Svart amerikansk sci-fi-mytologi alltså, likt Sun Ra, Jimi Hendrix och, framförallt, George Clinton. Som om Bruce Sterling hade gjort electro alltså, fast bättre.
Det här är Beyond The Abbys, Bubble Metropolis; vi tar Augabahn mot Positron Island och svänger av till Red Hills Of Lardossa och Andreaen Sand Dunes. Här hör vi om Dr. Blowfins Experiment och The Plankton Organization, 700 Million Light Years From Earth. Birth Of New Life.
***
Om man beställer en kall electro i bardisken these days finns risken att man får in electro-clash, electro-punk, eller annan konstskolemusik.
Detta är olyckligt, och direkt skadligt för sunda kroppsvätskor.
För att vaccinera folklagren bör följande stänkare spelas på närmaste sylta.
1. Hashim – Al Nayfish (The Soul)
2. Man Parish – Hip Hop Be Bop
3. DJ Assault – U Can’t See Me
4. Chris The Glove Taylor & Ice-T – Reckless
5. Mantronix – Bassline