Sep 242010
 

“En av Alliansens stora framgångar har varit att föra en kulturkamp, att försöka hamra in det nyliberala ekonomiska projektet ideologiskt och bryta upp de socialdemokratiska värderingar som varit spridda i samhället. Genom pensionssparande, jobbcoachning, villkorade rättigheter, ombildningar av hyresrätter till bostadsrätter, sänkta förmögenhetsskatter, privata val husläkare, elbolag och skolor åt våra barn eftersträvar man inte bara ekonomiska mål, utan även en ideologisk nyliberal kodning: att skapa ekonomiskt rationella nyttomaximerande individer, det nyliberala subjektet Homo Economicus. Samtidigt som detta projekt verkar framgångsrikt, varför blir den inte hegemonisk? Här finns den stora frustrationen hos borgarna, varför är inte deras värderingar självklara?”

Guldfiske är definitivt en av de skarpaste svenska politiska bloggarna; en guldgruva.

Att så många i Sverige gått från att vara ryggmärgssossar till att rösta på moderaterna beror nog mycket på detta, att man har lyckats “skapa ekonomiskt rationella nyttomaximerande individer”. Meningen med tillvaron har blivit synonymt med att tjäna mer pengar än normalt - då vad som är normalt i dagsläget inte räcker långt!

Och man tror att man vinner så mycket mer på att ha högern vid makten än vad man egentligen gör i slutändan.

Sep 182010
 

Dagspolitiska inlägg är inte Brytburkens stil, om partipolitik ännu mindre. Vi gör ett undantag.

Så länge jag kan minnas har det svenska samhället stadigt blivit sämre. Mina första minnen av politik är från Bildt-regeringens nedskärningar och utförsäljningar. Som socialdemokraterna fortsatte.

Valet 2010 verkar handla om hastighet. Antingen blir allt långsamt sämre. Eller så påskyndar man processen genom en röst på Alliansen. Det finns självutnämnda revolutionärer som menar att högerregeringar ökar desperationen i samhället och därmed upproriska stämningar. Det stämmer ganska bra. Men det är främst fascist- och gangstergrupper som lyckas kanalisera denna energi. De ligger trots allt ganska rätt i tidsandan.

Det var en liten chock att komma tillbaks till Sverige i maj 2008 efter två år i Brasilien. Inte bara mellan Sverige och Brasilien, men också en deprimerande kontrast mellan Sverige före och efter Alliansen. Matpriserna hade stigit rejält,  medan min lön hade tagits ner några kronor. Även i våra småstäder slåss småkillar nu om drogmarknadsandelar medan “arbetaren sliter hårt året runt utan att ha råd med semestern”. Samtidigt som byråkratin och det offentliga blivit allt snårigare och ogästvänligare. De följande två åren skulle fyllas av sådana mindre chocker och byråkratiska psykoser.

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=fqOJgV6rDa8&version=3]

Här kan du bli vad du vill. Så länge du vill bli skitjobbare resten av livet. Alla kan inte vara läkare och filmstjärnor, så vi  behöver sorteras. Man märker ex. detta i lågstadiet, då framtida värstingar, jag menar framtida missbrukare, kriminella och socialfall, delas ut till hårda lärare. Nu för tiden antar jag att detta urval sker ännu tidigare, mer brutalt och oåterkalleligt.

Liberalernas frihet betyder frihet från sociala skyddsnät, och bara det. Några frihetliga och upplysta normer har inte etableras här efter deras reformer. Kommer ytterligare nedskärningar och utförsäljningar av välfärden leda vägen mot en liberal harmoni där marknadens osynliga hand styr människor till rationella och solidariska val? Fet chans.

Den mentala utvecklingen går bakåt istället, med ökad desperation och misär som gödsel för klanbeteende, gangstertänkande, uppdelning och negativ tävlan människor emellan. Slutenhet och misstänksamhet. Jag ser det varje dag på väg till och från jobbet: alienationens, hyperfeodalismens och kontrollsamhällets intensifiering. Vi knullas dubbelt, först med en arbetsmarknad som man säger “liberaliseras” – alltså mer ofrihet och mindre valmöjligheter för oss genom osäkrare anställningar och högre arbetslöshet – och sedan med en blind hetsjakt på warez och drugz och anarchy genom FRA, ACTA, IPRED, #gategate, osv.

Gå och rösta. Har du röstat i förtid på Alliansen, eller nåt småparti som ändå inte kommer få mandat, så kan du alltid ångerrösta genom att gå och rösta i din vallokal på valdagen. Inget kommer dock att bli bättre med en rödgrön seger – det kommer bli sämre långsammare (hoppas att ni kommer ihåg åren före Alliansen).

Så iniativet ligger i våra händer, oavsett vad valutgången blir imorgon. Vi måste själva öka vår välfärd, vår makt och våra allmänningar, på alla plan. Vi måste organisera oss på våra arbetsplatser, och i våra kvarter; arbetare, hemmafruar, hemlösa, studerande, sjukskrivna, arbetslösa, bögar, flator, invandrare, pensionärer, skolbarn, pendlare. Förorterna måste gå samman med glesbygden. Hackers och hiphop-skallar måste se vad de har gemensamt med raggare. Vi måste arbeta bort dom här uppdelningarna mellan oss. Fyra år till med Alliansen kommer det göra mycket svårare att ta de här första stegen framåt mot våra förbättringar. Trust me on that one.

“Vi är nu i samma läge som Storbritannien var 1983, när Thatcher med ännu en valseger i ryggen laddade för den verkliga frontalattacken på fackföreningarna och Storbritanniens arbetare.

Vi kan motverka en sådan utveckling i Sverige.”

Switch to our mobile site