May 112010
 

The poster below hung framed on my bedroom wall during my entire childhood. It was my father’s, who got it from  somewhere deep in the networks of comics fandom.

The stories that Frank Frazetta illustrated, most famously Conan, might not have been the most brilliant… but his powerful drawings fed your mind. Remember the scene in Style Wars where the graffiti dudes see a movie poster of him in the street and just start bugging out? His shit was mindblowing… and he stands along Will Eisner, Burne Hogarth and Robert Crumb as the greatest of American comic artists.

I found a documentary about him here… I’m going in…

Jan 172006
 

Mitt dagsverk är slut, jag lämnar Europa. Havsluften skall bränna mina lungor, avlägsna vindar barka min hud. Simma, bryta grässtrån, jaga, framförallt röka. Dricka brygder, starka som kokande metall – liksom de kära förfäderna kring sina eldar.
(…)
Det bästa är att sova rusets djupa sömn på stranden.
(…)
Framåt! Vandringen, bördan, öknen, ledan och vreden.

(Arthur Rimbaud, En tid i helvetet)

Hugo Pratt måste ha ritat åtta timmar om dagen. Hans ansikten är oftast bara några streck, ändå så uttrycksfulla, linjerna så karga och sprakande. Jag älskar hans landskap, molnen, de stolta havsfåglarna, de öppna ytorna, hans känsla för rörelse och rutornas rytm. Kompositionen flyter.

De av dygnet resterande timmarna spenderade han troligtvis försjunken i esoterisk filosofi, teologi, äventyrsberättelser, poesi, historia – därifrån kommer manusförfattandet. Äventyren drivs framåt av världshistoriens sprickor och brytningstider, han koncentrerar sig på legender, myter, utopier, helt enkelt utforskandet av den nord-västra passagen*.

Corto Maltese är serievärldens anark. Han dyker ständigt upp vid krisernas epicentrum, ingriper när det passar, iakttar, insuper, väger sin solidaritet mot sin girighet, och rör sig lika fritt bland sjörövare och konstnärer som bland adeln. På något sätt lösgör han sig från sin tilldelade plats i samhället.

När han växer upp oroar sig hans zigenska mor för hans hands korta livslinje, och hur hans öde kommer sluta. När han är i 18-årsåldern tar han en kniv och skär en djup linje där hans livslinje skulle ha varit, och säger åt sin mor att inte vara orolig, han skall själv skapa sitt öde.

Kort därefter ger han sig ut på sitt första äventyr.

*”In all of the free peoples’ imagination the Northwest Passage is a shortcut to reputation, riches and romance — a hidden road to Golconda and the Secretive East. Everywhere around us there are people who continually are on an exploring expedition after their personal Northwest Passage, and all to often they sacrifice their health, power and life itself to find it. And who can say that they are not happier in their vain but hopeful search than wiser, duller people who sit at home without the courage to do anything at all, and with sour laughter make a mockery of the searchers of this mythical passage — this universal cure against a monotonous world’s sorrows.” (Kenneth Roberts)

-

Här skriver någon bl a om filmatiseringen av Corto Maltese i Sibirien (enligt mig det bästa av de få album som översatts till svenska).

Sep 282005
 



Trots alla dessa timmar av läsning av äventyrsböcker var Corto Maltese inte bara en drömmare, utan också en mycket aktiv man, och en duktig sjöman. Hans mor visste att han när han reste över världen klarade sig ganska bra, trots att lyckan inte helt öppnade sin famn för honom, eftersom hans vänstra handflata inte hade lyckans linje.
Corto visste om detta, men brydde sig inte om det. Hans mor däremot oroade sig. Hur många olyckor gömmer då hans hand utan linje? En dag hejdade Niña sin son för att se om lyckan ändå inte var på hans sida. Corto skrattade. ‘Oroa dig inte, Niña’, sa han till henne, ‘lyckan får jag ordna på egen hand’. Han tog ett rakblad och drog en djup blodig linje på det ställe där denna ödeslinje skulle vara.

(från introduktionen till Äventyr i Karibien)

Switch to our mobile site