Herre min skapare vilken slakt när Boosie kommer in. Den där 100% rent adrenalin-musiken från nyaste rapparen på MMG.
Jan 222015
Jan 212015
Hans Vatos-freestyle är också helt. Ännu en artist som man upptäckt genom Eastside Stevie (vila i frid guldtok).
Begraver backslicket för en mer luftig, Kap G-inspirerad look första sommardagen!
Jan 202015
En till stjärna från Livewire The Empire breder ut sina vingar.
Från No Love Lost No Trust Given (via damn, heres a tissue).
Jan 112015
“Running through units, I could build a snowman / With all this damn blow I got the power of Conan / The barbarian spit bars that’ll bury ‘em“
Hjärnsläpp: vem har kört över denna sampling förut?
Jan 082015
Göteborgsk bruksrap, aldrig fel. Hisingen, alltid rätt.
Dec 272014
Sämsta svenska rap-året på länge, sämsta för New York nånsin.
Cherrie – Intro
Jaqe & Marcus Price – Malcolm
Onda & Fejs – Ad omnia paratus
STHLM Inkasso f. Trappmusik – Tung trafik
Ivory Gamla Känslan Nya Soundet Chopped & Slowed by Trappadon
Marvwon – Field Nigga
Ka – To Hull And Back
Tim Vocals – Harlem World Nigga
Berner f. J. Stalin, Husalah & Freeze – So Lonely
Stevie Joe f. Ampichino – Deep
The Jacka f. Dru Down & Joe Blow – The President’s Face
The Jacka f. AOne – Find A Way
Big Quis ft. Payroll Giovanni – Mayweather
Chief Keef – Colorz
The Jacka f. Dubb 20 – See You Again
Peewee Longway – Energy Kit
E-40 f. Lil Boosie – Money Sack
Lil Boosie – Life That I Dreamed Of
Lil Boosie f. Rich Homie Quan – Like A Man
Lil Boosie – No Juice
Dec 122014
En tid satt jag mycket och letade ny, okänd svensk rap på tuben. I efterhand fick jag dock dåligt samvete av att skriva om de här unga talangerna. Varför?
Kolla på Adam Kanyama. Visst, han rappade grymt då han blev ett namn och hade en för sin ålder imponerande vokabulär. Men gjorde han bra låtar? Nä och det gör han inte nu heller. Han fick inte ro att lära sig det. Rappare måste få utvecklas i fred. Man ska inte släppa in ljus i kameran, och dessutom: har man redan lyckats med musiken, före puberteten, fan ska man rappa om då?
På dagen för två år sedan uppmärksammade jag här en ung rappare från Mölndal utanför Göteborg (tyvärr är hans gamla låtar borta nu). I efterhand är jag glad att jag var ensam om det, för under de här tjugofyra månaderna har han fått utvecklats i fred.
Para Dreams är inget revolutionerande. Titel och tema är tvärtemot helt stereotypt. Men Faaraz har lärt sig att sätta samman och lägga ut sina ord med en personlig prägel. Det låter faktiskt inte som så mycket annat i Sverige, men inte högt nog för att kramas ihjäl av etablissemanget. Inte ännu.
Dec 122014
Samboii, bäst i ett annars sömnigt OIAM.
Dec 112014
Orginalbeatet är så mycket bättre än det som hamnade på skivan, och självfallet så är AZ, Redman och Styles P > Action Bronson, Roc Marciano och Saigon.
Dec 102014
“tougher than a three dollar steak“
Allt med det här är hundra; ett på alla sätt bedårande moment i modern rap-historia.