Lönedumpning och de levande döda

Zomby – The Lie (LV Remix)

Såg på Aktuellt (jag arbetade, OK?) igår att Moderaterna enligt en väljarundersökning är Sveriges största parti för första gången sedan 1914.

Inte märkligt när vänsterblocket, precis som vid varenda val sedan jag började titta på TV, vägrar att presentera ett vänsterprogram. Ett socialdemokratiskt budgetförslag skulle innebära promenadseger.

Partipolitiken har aldrig varit så jävla död. Politiker har alltid påmint mig om zombies, men det här året syns verkligen varbölderna mitt i ansiktet och likstanken går rakt genom TV-rutan.

(Mona Sahlin är tillbaka…

… likt Carl Bildt…

… men vem betalar?)

SD fick 4,8 procent i samma undersökning. Är det märkligt efter högerregeringarnas invandringsbaserade lönedumpning och arbetarklassplittring under humanistisk världsamvetesflagg? Vänta lite nu.

Jag är inte emot invandring, och misstänker inte att detta rör sig om någon slags konspiration. Politikerna tror säkert på sina floskler om att främst hjälpa flyktingar. Det har antagligen inte ägt rum några hemliga möten där politikerna säger att de ska tränga tillbaka arbetarklassens positioner genom ökad segregation och arbetslöshet. Men resultatet är som det är.

Det är bra att krigs- och krisdrabbade människor kan komma till Sverige, och vi borde ta emot fler. Men på ett bättre sätt. Problemet nu är att invandrare utnyttjas som brickor i ett gammalt bekant spel vid namn “söndra och härska”. Vi måste göra något åt nedskärningarna, den sneda stadsplaneringen, diskrimineringen och den låga nivån på SFI (jag talar speciellt om de privatiserade skolorna) för att integrering ska lyckas.

Ett annat problem är att svenskar till sin natur är osociala, misstänksamma och instängda i sig själva. Vad man kan sätta mot detta förutom någon slags kulturrevolution vet jag dock inte.