Kartellen och Zlatan ljuger för barnen

Nej, alla kan inte bli Zlatan.

Jag ogillar skarpt när framgångsrika artister och atleter ska lura i barn och ungdomar att alla kan göra vad de har gjort. För det stämmer inte. Ni kan slåss om att vara underhållare nummer ett för makten, medan makten skrattar hela vägen till banken. Det finns plats för en av er där uppe, resten ramlar till botten.

Alla kan inte bli en Zlatan. Men alla barn kan bli nästa Malcolm X eller Subcommandante Marcos. Det finns en ordning där alla har sin plats i solen. Där alla kan bli mästare.

Men störst intryck av alla gjorde ändå idrottsministern när han dök upp. Det var ingen mindre än den gamle fotbollstjärnan Pelé och i Fernandos ögon den främste spelaren som någonsin funnits. Han höll ett tal som Fernando i ärlighetens namn inte mindes särskilt mycket av, men han kom ändå ihåg hur Pelé pekade ut över alla barnen och sade:

- Kom ihåg, er enda chans ligger i att studera, att kämpa så ni kan komma bort från misären.

När Pelé var färdig klev en radikal präst upp i talarstolen. Han fixerade barnen under några sekunder, så sade han med kraftig stämma:

- Glöm vad Pelé sa. Vad hjälper det alla barnen i er situation om några av er lyckas flytta och glömma er bakgrund. Istället bör ni kämpa tillsammans för att förbättra förhållandena där ni lever och göra era familjer, vänner och grannar medvetna om varför kåkstäderna ser ut som de gör. Det gäller att förbättra för alla, inte bara för sig själv.

Vad hände med snuthatet, klasshatet, outsider-perspektivet? Eller even better, vad hände med en utveckling mot att stödja morsorna som strejkar, att organisera sig antifascistiskt, gå samman med sina grannar mot hyreshöjningar, supporta era local feminister och asylrättare, vad händer med att rusta upp våra områden och vända utvecklingen i det här landet?

Kartellen har förfallit till en Palme-nostalgi som pendlar mellan menlös och motbjudande. Deras gamla låtar är klassiker och N en av de råaste i svensk rap, men All in är mer en billig jävla reklamfilm för speldjävulen än ett anthem för underdogs. Bra där med de upplyftande budskapen för 2015. Rösta på sossarna, och alla kan lyckas, bara ni anstränger er tillräckligt. Men precis där ligger problemet, då kapitalismen ser till att några får skina medan majoriteten ska leva i stress och misär. Och det är för helvete inget som går att rösta bort.

Leave a comment