The Crazies

Det har mest blivit Åsa Nisse och maffiadokumentärer på sistone. Men ikväll bestämde jag mig för att kicka en annan genre och det ångrar jag inte.

George A. Romero är sannerligen en av de största. Living Dead-trilogin är briljant och The Crazies kan sägas vara ett av deras bortglömda syskon; en mångbottnad, suveränt ironisk och gränsöverskridande, mästerligt gestaltad politisk thriller där flera av zombie-filmernas underliggande tema återkommer.

Ser jag ut att lägga mina slantar på nån Hollywood-smuts när 70-talet uppenbarligen är vida överlägset? Nej tack, jag prioterar klädkontot och en intensifierad elegans istället för att häcka på nån äcklig biograf.

På vägen ut härifrån, bär med er följande citat från mästaren som den sista droppen vatten.

“It’s really a part of the job of the genre to rattle your cage and create an

environment that is not the environment that you’re in. It’s not the world,

it’s meant to shake that world up. (…) The biggest problem that I’ve

always had with horror is that things are restored to normality in the end,

whereas the whole genre is meant to bring down reality or destroy it.”

- George A. Romero