Bara glad att vara här

Allt är inte enligt planerna. Livet är inte lika stekigt nu som mitt femtonåriga jag föreställde sig. Då planerade jag att knappt behöva jobba men nu är det det enda jag ser och det som definierar mig.

Jag arbetar mer men med sämre förhållande och tjänar sämre än mina föräldrar. Resten av samhällsutvecklingen är inte underbar. Vi har inte fått upp varenda jävel på barrikaderna ännu och senast jag var där såg jag inga kommunpolitiker-kapitalister hängdandes från fötterna på Avenyn, osv.

Ödmjukhet måste kämpas fram och den förutan är det svårt att få något vettigt gjort i det här sjuka jävla landet.

Men jag har kommit långt om man jämför. Jag är bara glad att få vara här.

  1. petter417:

    Preach. Church. TABERNACLE