Oct 162010
 

(AllHipHop News) Former Bad Boy Records artist Black Rob is poised to return to the Hip-Hop game with a new album being released via popular independent label, Duck Down Records.

The rapper, who was released from prison after serving four years in May over a grand larceny charge, is back in the studio recording material for Game Tested & Street Approved, which is due in stores in 2011 via Duck Down.

According to Black Rob, Game Tested and Street Approved is a “testimony of what I stand for and how I feel.”

“The people have been asking for true Hip-Hop music, and that’s what I’m giving them,” Black Rob stated. “I stayed away from features. I’ve been away for 4 joints, so I feel the people deserve to hear me. When I came home, I went right to work, and didn’t have time to reach out to cats. On my next project you will get that. As for producers, I have some up-and-coming cats on there. I believe in giving cats a chance. As far as named producers you may hear a joint or two from Buckwild, Self Service, Bishop, Scram Jones and Pete Rock.”

Game Tested and Street Approved is Black Rob’s first album in over five years.

Bra nyheter. Nas borde göra likadant.

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=5fC8EAQ8xhM&hl=en&fs=1&]

Black Rob är en naturlig stjärna. Tveksamma beats förstörde hans debut. Men Life Story och Whoa – odödliga klassiker. Mer viktigt material:

Black Rob – You Know What (produced by True Master)

Puff Daddy f. Black Rob – I Love You

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=GNIMwcLo92s&hl=en&fs=1&]

shit han går in över RNS mästerverk…

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=j2agm3vqnOo&hl=en&fs=1&]

känns lite logiskt att Bad Boy gör bäst reklamer…

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=EOzKBzWUFA0&hl=en&fs=1&]

herregud en glömd klassiker gömd på youtube…
Oct 162010
 

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=TM7C9cNgkm8&hl=en&fs=1&]

(DJ Premier har även gjort världen en tjänst och lagt ut den fullständiga versionen av freestylen där Big L rappar cirklar runt Jay-Z)

Nåt städjobb för en massa år sen. På radion brer Timbuktu eller någon LoopTroop-människa ut sig om hur hemsk kvinnosyn rappare har. Och den där Big L, man undrar om han ens älskar sin egen mamma.

Märkligt, tänker jag medan jag plockar ihop moppar och hinkar och plockar på mig kontorsmaterial och knäckemackor – nyanslöst, nära nog respektlöst.

Big L hade en sådan högt driven andningsteknik att han fick ur sig mer syre än han kunde ta in när rappade. Denna sortens syrebrist leder till visionära tillstånd, att du fylls upp av anden. Det är därför gospelkörer och gregorianska munkar och mässande medicinmän håller på som dom gör. (Aldous Huxley har skrivit en utmärkt bok (som jag har skrivit om förut) som behandlar detta fenomen.)

Visst, Big L satt antagligen ner och skrev sina rhymes med munnen stängd. Men han skrev dom för en muntlig berättarstil sprungen från gathörn och parker, ett rytmiserat pratsjungande, ett konstant flöde av liknelser och anekdoter och hårt drivna punchlines som omfamnade allt han såg i sin vardag. Anden lade inga hinder i hans berättande, den satte honom fri att utforska alla ämnen på Guds gröna jord. Att han drog sin svada utan att hålla för näsan och ständigt sökte krossa tabun och överskrida gränser är ett plus.

Ett minus är de som missade kärleken och patoset på låtar som Street Stuck och Fed Up Wit The Bullshit. Big L skapade trots allt stilen som dessa herrar måttligt framgångsrikt sökte kopiera under några år (alltså innan de började “uttrycka sig själva som artister” och blev ännu svårare att lyssna på). Positiva budskap drabbar alltid hårdare från de som även vågar visa upp en mörkare sidan av sig själva och världen.

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=RmsR6lpMUUc&hl=en&fs=1&]

Big L hade världens högsta lägstanivå. Första skivan saknar svaga punkter. Alla demos och överblivet material är klassiker. Sen finns det bland superklassikerna några keffa beats på den andra, snabbt ihopslängda skivan – men skyll inte på rapparen. Råkar man höra en låt med Big L helt apropå så sitter man sedan hela kvällen och pumpar gamla Lord Finesse-samarbeten.

I november släpps en ny skiva med Lamont Coleman.

”This album is supported 100% by the Big L family.” Said Big L’s older brother Donald Phinazee “I’ve been talking about this album for the last six years and it means everything to me. This is an original Big L album and I’m excited to put my brother out. This album will show where he should have been and where he was about to go. It’s going on 12 years since he’s been gone. He would have been that one; this project will show where he should have been at’.

Return of the Devil’s Son on Distrolord/SMC Recordings will be available online and in stores November 23, 2010.

Track listing:

1.Return Of The Devil’s Son [Prod. by Showbiz]
2. Devil’s Son [Prod. by Showbiz]
3. Zone Of Danger [Prod. by J-Love]
4. Sandman 118
5. School Days
6. Principle Of The New School [Prod. by Showbiz]
7. Unexpected Flava [Prod. by Lord Finesse]
8. Tony’s Touch
9. Right To The Top (feat. Royal Flush & Kool G Rap) [Prod. by Domingo]
10. Once Again
11. Harlem World Universal
12. I Won’t
13. Hard To Kill
14. Power Moves
15. If You Not Aware
16. I Should Have Used A Rubber
17. Doo Wop #5
18. Yes You Can
19. Audition
20. MC’s What’s Going On [Prod. by Showbiz]
21. Slaying The Mic

(via unkut)

Första singeln är här. Hur tänkte dom egentligen? Vem var ljushuvudet som bytte namn på Danger Zone till Zone Of Danger och bytte ut Buckwilds mästerliga beat från 1995 mot ett halvdant från J-Love, och bestämde att det skulle vara lead singeln? Något luktar fisk här.

HipHopDX: Any archived Big L material still to be released? There’ve always been talks of some sort of posthumous album after The Big Picture, [so] is anything coming?

Lord Finesse: Never.

DX: Is it because you’re tapped out [of L material]…?

Lord Finesse: No, it’s a few pieces out there. It’s just more…hmmm…okay, off the record –

DX: Oh, off the record, alright [Laughs].

Lord Finesse: Okay, off the record, Big L’s moms, [Gilda “Pinky” Terry], raised him, his whole life. His father abandoned him. Since he was a kid, just straight never was in his life at all. No Christmas, no Thanksgivings, none of that. No birthday cards, none of that. When L passed and this dude, this fuckin’ faggot pops, found out how popular he was he now wanted to become a part of Big L’s life, and fought to get royalties and stuff that was really due to his moms. Now [two years ago], Pinky passes, who’s Big L’s moms. So now, since he’s the father, even though he’s never been there, [for his] kid’s whole career, his whole life, by law, and by blood, he’s in charge [of L’s estate] now. And I can’t see none of my blood, sweat and tears and efforts being put together for some dude to get credit that was – You ain’t even claim this kid as your son.

Ja, vi får hoppas att resten av det okända materialet är mer värt, och kan om inte annat glädja oss åt att få låtar som School Days och I Should Have Used A Rubber i ordentlig ljudkvalitet.

Oct 122010
 

Om du lyssnar på gangsta-rap så har du en skyldighet att lyssna på det här också.

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=J_jS2F4LiJA&hl=en&fs=1&]
[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=VmBy_hZ5vi8&hl=en&fs=1&]

Lyssna för all del också på vad Jeff Chang, författare till Can’t Stop Won’t Stop, har att säga om gäng och hiphopens födelse.

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=OU0lINPtCb0&hl=en&fs=1&]

Oct 122010
 

Kl. 22 på lördagen 30/10  intar BRYTBURKEN King Flippaz

Paradize (alltså källaren på Rex, Nobelvägen 107) igen…

Med en vinylback full av mullrade 808-kicks och kalla synthljud;

funken, hela funken, inget annat än funken…

Alltså perfekt musik för några billiga öl och flipperspel

(vill du höra konstskole-electro så stannar du hemma).

Sprid det goda ordet, medresenärer

(och på torsdagen 21/10 spelar Bruce Leenus där, vilket

ni inte heller borde missa)…

Oct 102010
 

Med envetenhet och en otrolig talang lyckades Tim Maia med tiden tränga sig fram axel mot axel med soulens giganter; Otis Redding, Marvin Gaye, Curtis Mayfield. Hans låtskrivande är lika dynamiskt och innovativt, hans röst lika smärtsamt dräpande och samtidigt honungsmässigt helande.

Efter en dålig dag vill vissa höra 2pac, andra föredrar The Smiths, Johnny Cash eller Wu-Tang Clan. När allt känns skit sätter jag på Tim Maia. Han är den smärtupplösande erfarenhetsmusiken personifierad. Död sedan tolv år finns han fortfarande kvar, öppen inför vår situation, och vi för hans smärta och säregna levnadsstämning. Genom musiken går vi mot ljuset.

Är man inte uppväxt i Brasilien är det svårt att veta var man ska börja. Att hans bästa låtar är utspridda över åtta självbetitlade album och att de flesta best of-projekt inriktar sig på hans senare keyboard-baserade ballader hjälper inte. Dessutom spelade han in massor av knepiga plojlåtar som passar mindre bra in här.

Varsågod. Mina favoriter i en praktisk zip-fil. Uteslutande från 70-talet, den andra hälften av låtarna från när han snöade in på Cultura Racional och skapade den mest framgångsrika syntesen mellan funk och filosofi den här sidan Parliamnet-Funkadelic. Produktionen var så intensiv; känslan de lyckades lägga i en drivande hi-hat, en bakomliggande orgel, en mästerligt återhållsam elgitarr, en perfekt EQ-ad snare.

Jag har inte mixat ihop låtarna, och ordningen är enbart kronologisk. The Ambassador Of Brazilian Soul – för Tim Maia var en sammanlänkande kraft, mellan amerikansk och brasiliansk musik, mellan människor som i liknande situationer, mellan den enskildes smärta och en högre ordning; det är vad soul handlar om.

Från hans första soloskiva, inspelad 1970, plockar jag Eu Amo Você (tillsammans med Bob Dylans The Wedding Song tidernas starkaste kärlekslåt), Primavera, och Azul Da Cor Do Mar, hans kanske allra största mästerverk.

Året efter släpptes ännu ett självbetitlad album, med Você som en stor framgång. I filmen om Lula används den när den framtida presidenten för första gången dansar med sin framtida fru. Filmen i sig är lite väl smetig, men just den scenen är jävligt fin. Tim Maia låter som om han ska sprängas av kärlek och lycka.

1972 kom ett till självbetitlad album, kanske hans bästa. B-sidan är åtminstone helt otrolig (Onni, jag köpte ett extra exemplar till dig – hämta det nån gång liksom). Därifrån hämtar vi Lamento och Pelo Amor De Deus.

Ber man någon på en bar i Brasilien spela något av Tim så finns det en god chans att man får höra Gostava Tanto De Você , det dynamiska och själfulla popmästerverket från 1973 års fjärde självbetitlade album. Först trodde jag att det handlade om en förlorad kärlek, men sen läser jag att Edson Trindade komponerade låten som en hyllning till sin avlidna dotter. “On the wall in my room, still hangs your portrait… I don’t wanna see, so I can forget… I even thought about moving, to any place where the thought of you… doesn’t exist…  I liked you so much…

“Maia founded two record labels: Vitória Régia Discos and Seroma. Through the latter he released the albums Tim Maia Racional, Vols. 1 & 2, both with songs about the knowledge contained in the book Universo em Desencanto (Universe in Disenchantment), revolving around the cult of Rational Culture. At the time these records were not well-received. This was due to the fact that Seroma was a label set-up by Maia himself (he wanted all profits to go to the cult) and it lacked adequate distribution, as well as the fact that concerts were promoted as evenings of Rational Culture, and very rarely did he use his name to promote them. They are now regarded as classics and saw re-release in 2005.”

Visst är Cultura Racional någon slags sekt, men so what, de anhängare jag träffat i Brasilien var mer rationella, även fall de tror på ufon, än ex. pingströrelsen (som är enormt jävla populär där nere). En sekt, men av det godartade slaget. Tim Maia var #based innan Lil B uppfann ordet.

Volym 1 och 2 av Tim Maia Racional rymmer hans mest inspirerade musik. Cariocan Tim Maia ljudsatte sektens skrifter lika briljant som Chicago-födde Curtis Mayfield ljudsatte Superfly. Det musikaliska men även temamässiga släktskapet mellan ex. Bom Senso och Little Child Runnin’ Wild är påträngande. Båda visste att dirigera sina musiker till stordåd och balansera funk-öset med ett dynamiskt låtskrivande, en skör melodikänsla, ett reflexivt textförfattande.

Efter det finns det inte mycket som jag kan spisa med samma entusiasm. Tim spelade in fler hits och fortsatte att sjunga gudomligt. Det känns orättvist att inte inkludera något från ex. Tim Maia Disco Club. 1978 hade, som skivtiteln antyder, discon vunnit mark även i Brasilien, men mycket av det som vi älskar med Tim Maia gick förlorat i det nya, välputsade formatet, även om vi konstaterar att han surfade elegant på tidens vågor; Acenda O Farol är briljant och dynamisk disco, Sossego är slipad, slick, malande klubbfunk.

I mars 1998, mitt i en konsert, går han av scenen efter smärtor i huvudet. Några dagar senare dog han på sjukhuset, kraftigt överviktig och efter ett hårt liv fullt av whiskey, weed och kokain. (“Jag röker inte, jag dricker inte, jag snortar inte – men ibland ljuger jag.”) Från att ha varit underdog-musikern personifierad, och sedan slagit igenom brett med boomen för svart musik Rio De Janeiro i mitten av 70-talet och framåt, hyllas han idag som en av Brasiliens största artister – som sångare, som låtskrivare, och som kontrakulturell ikon.

När Racionais MCs får frågan vilken artist de helst av allt skulle vilja spela in med dröjer inte svaret. De samplade även Tim Maia för sin nära nio minuter långa Homem Na Estrada, en av de mest djupgående och deprimerande rap-berättelser som spelats in. Låten dom samplade, ett bonusspår från Racional-sessionerna, får avsluta Tim Maia – The Ambassador Of Brazilian Soul.

Oct 092010
 

N-Light-N – Dedication

En av de bästa låtarna av en rappare med engelska som andraspråk. Påminner om den gyllene eran; Tribe, Talib Kweli, eller någon annan soft New York-skit. Som Loop Troop, fast bra – Embee är inte nån Tommy Tee.

Bonus att han kör på engelska, norska är som bekant inte bästa språket för verbalt våld.

(via 14-åriga konnossör-siten Cheebadesign)

Oct 092010
 

Christopher Jensen även känd som Fittja Chrille är inte direkt en av Sveriges mest produktiva Mc. Men utan tvekan en av dom tyngsta.

Fittja Chrille sågs senast i Samma knas varje dag videon tillsammans med Stor, Aki, Mohammed Ali och Kartellen.

Chrstopher Jensen kommer från Fittja som namnet antyder och har varit med i den svenska hiphop scenen längre än dom flesta som rappar idag.

Fittja Chrille hade tillsammans med Masse ett band som hette Highest som Släppte låten Sätt dig själv i min sits 1998.

Alltså 2 år innan Den svenska underjorden och 3 år innan Vår sida av stan med Ison & Fille som iallafall var Masses genombrott..

För er som inte minns så var han med på en av Sveriges tyngsta låtar någonsin

Synd att dom aldrig gjorde en video till denna..

Han har även en låt på Masses mixtape Gott & Blandat plus en på Gott & Blandat 2

Kolla in Fittja Chrille på hans myspace

 Posted by at 21:58
Oct 092010
 

http://www.youtube.com/watch?v=Tzp_USvBD5A

Hur kan man hata?

I dagsläget är dom här beatsen det närmaste man kommer känslan från de första låtarna på Straight Outta Compton och 36 Chambers. Kan man inte förstå hiphop som asocial upploppsmusik är det kanske bäst att sluta läsa här.

Hatten av för 19-årige Lex Luger, som står bakom merparten av produktionen.

Waka Flocka Flame är en helt och hållet wack MC – men det har aldrig enbart handlat om idéer och matematik och budskap och rimstrukturer. Hans energi och hur han använder sin röst som ett instrument gör honom till en grym rappare.

Det här är inget helt kompromisslöst album, men till skillnad från det nuvarande industriparadigmet där man endast hittar ett fåtal bra låtar bland en topplistesökande sörja, är det här klubbförsöken som är undantagen på ett förvånansvärt sammanhållet och fokuserat album.

Oct 092010
 

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=O309j_T-N88&hl=en&fs=1&]

Äntligen en video till den här klassiska låten.

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=lp4Oq5Go_5k&hl=en&fs=1&]

MV Bill har mer klassiska videos. Riktig jävla reality rap…

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=MI3tIxU2_CY&hl=en&fs=1&]

Imagine if I made these laws; the game inverted… you would be the criminal…”

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=-yIM0G4jpdQ&hl=en&fs=1&]

… men även positiva budskap.

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=0GmaZbi9cNY&hl=en&fs=1&]

Racionais MCs besöker MV Bill i Cidade De Deus, tillsammans med Fab 5 Freddy från YO! MTV Raps (ungefär som om Wu-Tang hade chillat med E-40 och Too Short på gatorna i Oakland alltså).

Switch to our mobile site