Det här stället fyller sex år idag

Sex år, sex intervjuer,  ett fanzine, 446 blogginlägg och en 30-månaders Brasilienexil senare – inte mycket har förändrats.

Fortfarande kvar på samma skitjobb – där mycket av detta har författats. Blandar fortfarande MC Ren med Vilhelm Ekelund och Stewart Home med Juan Atkins – vilket har visat sig vara ett framgångsrecept; inte i uppmärksamhet eller i antal kommentarer (det sistnämnda visar ändå bara att det oftast inte funnits något att tillägga och att jag alltid har haft rätt i det jag sagt) – men vilken vettig människa bryr sig om sådant? Föresatsen har alltid varit att skriva, skriva, skriva, om det som faller mig in, hur och när jag vill. Själva skrivandet som personlighetsstörande aktivitet och självläkemedel är det viktigaste.

Därför har formen här varierat, från recensioner till korthuggna krönikor och utdrag från böcker. Och på senaste även dagspolitiska iakttagelser. Satsputsande och noggranna ordavvägningar har varit i fokus här, med en tanke bakom varje bokstav. Det har varit en skola i skrivande och omskrivande. (På ett sätt går detta emot blogg-formatet när det är som mest effektivt; som halvtänkta utkast som en trogen skara kommentatörer breddar och utvecklar. Copyriot är exemplariskt i det avssendet – jag säger inte att Rasmus inte skriver bra för det gör han verkligen – däremot har han omvandlat kvantitet till kvalitet på bästa möjliga sätt, och med sin egen bredd stimulerat framväxten av en mäktig kollektiv intelligens  i kommentarsfältet. Eller när det har mer gemensamt med teater än traditionellt skrivande; i sociala medier rör vi oss mot det performativa samhälle som Bifo har talat om.)

Brytburken är inte det enda i fokus framöver. Ett nytt nummer av MOLEKYLER är på gång, ett kollektivt författat livsstilsfanzine ska fram i ljuset, en diktsamling – men förutom fysiska artefakter finns det framförallt andra plattformar och nätverk som vi vill lägga energi på. Vi sprider oss likt böldpesten, tillbaks till medeltiden.

Håll dig vaken. Allt går enligt planerna. Med Talladega vid min sida är skiten starkare än någonsin förr.

Jag ger det här sex månader och sex dagar till, sen får vi se vad som händer, och om världen fortfarande finns kvar.