Jag håller på att skriva lite om Hunter S. Thompson. Vad jag tänkte fråga dig om är din relation till honom. När började du först läsa honom?
Jag började läsa honom när jag började plugga. Jag började plugga ganska sent, när jag var 26-27.
När var det här?
Det måste ha varit 15 år sen. Mitten av 90-talet.
HST är lättillgänglig idag. Du har filmen Fear And Loathing In Las Vegas, alla vet vem han är. Hade man en annan bild av honom på den tiden?
Det var strictly underground. Jag började skriva när jag var runt 30, men jag hade börjat intressera mig för både journalistik och skrivande och fick tag på en av hans valkampanjsböcker när jag var i London. Det var Better Than Sex eller den som handlar om när Nixon blev…
Fear And Loathing On The Campaign Trail.
Ja, någon av dom. I början var det bara, “Vad fan är det här?” Jag fäste inte så stor vikt vid det faktiskt, jag tyckte det var intressant men inget jag tänkte så mycket på innan filmen dök upp. Efter jag såg den läste jag allt som jag kom över med honom. Det var precis innan jag började journalisthögskolan. Jag tror aldrig jag hade gått klart där om Hunter S. Thompson inte hade funnits. Det var ett förfärligt klimat. Jag tyckte de flesta där var helt galna på nåt sätt. Hela den här grejen om att de gjorde konskevensneutral journalistik och att dom speglade verkligheten, kanske inte objektivt men sakligt. Det kändes förljuget på nåt sätt. Det kändes som: “Jag vill göra tvärtom, jag vill göra som Hunter S. Thompson”. Som bara utgick från vad han själv kände och tyckte i olika situationer, vilket jag tror är vad alla journalister gör. Men några låtsas att “vi är så sakliga och vi tycker ingenting och vi tar inte ställning”. Fast det gör dom i högsta grad. Min främsta koppling till honom är att han har tagit mig igenom journalisthögskolan.
Jag frågade Jim Goad vad han tog från Thompson. Han sa att när han läste till journalist fick HST honom att inse att man kan rapportera och skriva sakligt och med bra faktaunderlag utan att förlora sin personliga stil. Det är väl ungefär som du har sagt här.
Det är skönt att ha samma fragment av en livshisoria som Jim Goad av alla människor. Han verkar väldigt speciell. Jag tycker han växlar mellan att göra helt briljanta saker till att vara mest dum. Särskilt i Shit Magnet som bara handlar om att han misshandlar och sviker sin fru och är otrogen.
En del delar är väldigt bra. Men det är som du säger. Först så får man ha 20 sidor med hans bekymmer med sin psycho-flickvän, och sen har man 50 sidor där han totalkrossar det amerikanska samhällets föreställningar om fängelsesystemet. Det är extremt välresearchat och välformulerat.
Han kanske behöver en redaktör. Han är oerhört begåvad men kan inte låta bli att ha med några sidor som är direkt dumma i alla sina böcker.
Framförallt är han väldigt färgad av det amerikanska samhället tycker jag. Hans samhällssyn är väldigt individualistisk och det finns inget hopp om förbättring.
<PatternClipboard.BlockBuffer doc_version=”0″>
<TrackColumns>
<TrackColumn>
<TrackColumn>
<Lines>
<Line index=”0″/>
<Line index=”1″/>
<Line index=”2″/>
<Line index=”3″/>
<Line index=”4″/>
<Line index=”5″/>
<Line index=”6″/>
<Line index=”7″/>
<Line index=”8″/>
<Line index=”9″/>
<Line index=”10″/>
<Line index=”11″/>
<Line index=”12″>
<NoteColumns>
<NoteColumn>
<Note>C-4</Note>
<Instrument>06</Instrument>
</NoteColumn>
</NoteColumns>
</Line>
<Line index=”13″/>
<Line index=”14″/>
<Line index=”15″/>
<Line index=”16″/>
<Line index=”17″/>
<Line index=”18″/>
<Line index=”19″/>
<Line index=”20″/>
<Line index=”21″/>
<Line index=”22″/>
<Line index=”23″/>
<Line index=”24″/>
<Line index=”25″/>
<Line index=”26″/>
<Line index=”27″/>
<Line index=”28″>
<NoteColumns>
<NoteColumn>
<Note>C-4</Note>
<Instrument>06</Instrument>
</NoteColumn>
</NoteColumns>
</Line>
<Line index=”29″/>
<Line index=”30″/>
<Line index=”31″/>
<Line index=”32″/>
<Line index=”33″/>
<Line index=”34″/>
<Line index=”35″/>
<Line index=”36″/>
<Line index=”37″/>
<Line index=”38″/>
<Line index=”39″/>
<Line index=”40″/>
<Line index=”41″/>
<Line index=”42″/>
<Line index=”43″/>
<Line index=”44″>
<NoteColumns>
<NoteColumn>
<Note>C-4</Note>
<Instrument>06</Instrument>
</NoteColumn>
</NoteColumns>
</Line>
<Line index=”45″/>
<Line index=”46″/>
<Line index=”47″/>
<Line index=”48″/>
<Line index=”49″/>
<Line index=”50″/>
<Line index=”51″>
<NoteColumns>
<NoteColumn>
<Note>A-4</Note>
<Instrument>06</Instrument>
</NoteColumn>
</NoteColumns>
</Line>
<Line index=”52″/>
<Line index=”53″>
<NoteColumns>
<NoteColumn>
<Note>F-4</Note>
<Instrument>06</Instrument>
</NoteColumn>
</NoteColumns>
</Line>
<Line index=”54″/>
<Line index=”55″>
<NoteColumns>
<NoteColumn>
<Note>D-4</Note>
<Instrument>06</Instrument>
</NoteColumn>
</NoteColumns>
</Line>
<Line index=”56″/>
<Line index=”57″/>
<Line index=”58″/>
<Line index=”59″/>
<Line index=”60″>
<NoteColumns>
<NoteColumn>
<Note>C-4</Note>
<Instrument>06</Instrument>
</NoteColumn>
</NoteColumns>
</Line>
<Line index=”61″/>
<Line index=”62″>
<NoteColumns>
<NoteColumn>
<Note>C-4</Note>
<Instrument>06</Instrument>
</NoteColumn>
</NoteColumns>
</Line>
</Lines>
<ColumnType>NoteColumn</ColumnType>
</TrackColumn>
<TrackColumn>
<Lines>
<Line index=”0″/>
<Line index=”1″/>
<Line index=”2″/>
<Line index=”3″/>
<Line index=”4″/>
<Line index=”5″/>
<Line index=”6″/>
<Line index=”7″/>
<Line index=”8″/>
<Line index=”9″/>
<Line index=”10″/>
<Line index=”11″/>
<Line index=”12″/>
<Line index=”13″/>
<Line index=”14″/>
<Line index=”15″/>
<Line index=”16″/>
<Line index=”17″/>
<Line index=”18″/>
<Line index=”19″/>
<Line index=”20″/>
<Line index=”21″/>
<Line index=”22″/>
<Line index=”23″/>
<Line index=”24″/>
<Line index=”25″/>
<Line index=”26″/>
<Line index=”27″/>
<Line index=”28″/>
<Line index=”29″/>
<Line index=”30″/>
<Line index=”31″/>
<Line index=”32″/>
<Line index=”33″/>
<Line index=”34″/>
<Line index=”35″/>
<Line index=”36″/>
<Line index=”37″/>
<Line index=”38″/>
<Line index=”39″/>
<Line index=”40″/>
<Line index=”41″/>
<Line index=”42″/>
<Line index=”43″/>
<Line index=”44″/>
<Line index=”45″/>
<Line index=”46″/>
<Line index=”47″/>
<Line index=”48″/>
<Line index=”49″/>
<Line index=”50″/>
<Line index=”51″/>
<Line index=”52″/>
<Line index=”53″/>
<Line index=”54″/>
<Line index=”55″/>
<Line index=”56″/>
<Line index=”57″/>
<Line index=”58″/>
<Line index=”59″/>
<Line index=”60″/>
<Line index=”61″/>
<Line index=”62″/>
</Lines>
<ColumnType>EffectColumn</ColumnType>
</TrackColumn>
</TrackColumn>
</TrackColumns>
</PatternClipboard.BlockBuffer>
[...] del två avhandlas bl a Hunter S. Thompson och Jim Goad) Possibly related posts: (automatically [...]
Jag läste “Hells Angels” av HST redan på 80-talet, men lyckades missa Fear and Loathing-böckerna innan sent 90-tal. Det var en liknande känsla som Fredrik säger, “vad fan är det här?” När vi skulle skriva om en journalistisk förebild på journalistutbildningen skrev jag självklart om HST, till andra elevers och lärarens förfäran.
Jim Goad är grym förutom att han är så sjukt rasfixerad. Det är väldigt mycket “vi och de” liksom.
Hans rafixering är paradoxal då hans viktigaste budskap från The Redneck Manifesto är att vi hela tiden bör lyfta fram klass istället för etnicitet. Hans nya bok om ras verkar dock röra sig i en lite annan riktning.
När man läser Shit Magnet förstår man att JG inte bara drar “skit” till sig like en magnet (här gör han ett fantastiskt arbete med att smula sönder samhällets idéer om skuld, ansvar, moral, osv.), utan även dras till “skit” (hans redogörelser och försvar för alla sina snesteg och dåliga beslut känns tröttsamt att ta sig igenom). Ett typiskt katolskt ressentiment skiner igenom ganska tydligt.
Men hans samhällskritik är välgörande. Och han skriver otroligt bra, är rolig och har alltid bra faktaunderlag att röra sig på. Jag tycker fortfarande han är en av vår tids skarpaste författare.
Ibland är hans samhällskritik FANTASTISKT välgörande. Som när han i Redneck Manifesto sågar idéen om “reparations”: Eftersom slavägarna var en vit elit (och en hel del vita även levde likt slavar, eller åtminstone under helt klart jämförbara förhållanden), och Jim Goads förfäder knappast en del av dem – varför skulle han då betala deras räkningar?
Eller när han redogör för det tidiga motståndet mot slaveriet: hur vita och svarta slogs sida vid sida mot plantageägarna. Tills de förstod att spela ut vita och svarta mot varandra. Denna historiska period hör man aldrig något om. HÄRSKA OCH SÖNDRA.