Cappadonna

På senare tid: Cappadonna. Det är svårt att sluta med Slang Editorial, blendad med Necros Poetry In The Streets.

“I came to the fork in the road and went straight

Right out the crack vile to the Golden Gate

See the silver spoon in my mouth it had cake

(…)

Sittin at the table where the gambinos ate

Buildin’, Wu-Tang Clan concentrate

Bounce on the track, Donna crack it like a safe

(…)

My slang is editorial explicit material

Breifcase show, live in stereo flow

Feel me, Donna royalty

Set the black people free

Killer bees got the best weed“

Cappa är av det smutsigaste, inte bryr han sig om dina snygga rimstrukturer, dina roliga punchlines, här är det trasiga hissar, skitiga bakgator, mordhot och pcp-bildtänkande för hela 30-dollarsedeln.

I en battle fungerar förvisso inte det här; å andra sidan framstår Cappa som totalt öppen och ärlig. Hans blandning av Shaolin-slang, rå gatumoral och hjärnbändande metaforer lyssnar jag på igen.

Ta sig tid, det är trots allt ett begränsat antal av alla dessa rappare som med någon rätt kan kallas säregna.

Cappadonna borde göra en skiva med Madlib.