Tragedy Khadafi

Intelligent Hoodlum från 1990 är medveten hardcore-hiphop före sin tid, med en tidstypisk ljudbild byggd kring klassiska funk-samplingar. Saga Of A Hoodlum från 1993 är mörkare, berättelserna och beatsen råare, förtätade, fördjupade.

På Against All Odds från 2001 och Still Reportin’ från 2003 är det politiska innehållet något nertonat för en mer religös, introspektiv litteratur. Och även fall Tragedy Khadafis första inte innehåller något av den mesighet som man inom hiphopen brukar förknippa med medvetenhet, är thug-grejen här mer betonad. Beatsen förändras även de med tiderna (mer än sällan; synthar, stelhet, brist på nytänkande).

Även om Tragedy sällan briljerar i flerstaviga punchlines och dylikt publikfrieri, kan den som dröjer kvar upptäcka en av hiphopens stora, dödligt seriösa berättare.

“It’s real, my mom shot dope in her vein

Pops layin’ in the clouds, took a shot in the brain

So I never sleep, always gon’ keep my banger

And the media wonder why I write such anger

Imagine life as a lost soul, cold, no guidance

Outta control, cater to crime life and violence

And me no love Bush, despise Bin Laden

It’s like I’m caught in the middle between two fascists

This world’s shallow, I’m prepared for gun battle”

Den femte fullängdaren, Thug Matrix, släpptes den här hösten, och med producenter som Havoc, Alchemist, Ayatollah, och Scram Jones, och gäster som Cormega, Havoc (på två låtar var), och Raekwon (som han enligt ryktet ska göra en hel skiva med) – hur skulle det inte bli klassiskt material?