Sprawl 1 – Den underkända erfarenheten (del 2)
Det andra som bör göras för att komma vidare ur dagens dödläge är ett Grande Patricide. Låt oss besluta om, säg, ett kvartssekels moratorium för de gamla tigande hjältarna Lewerentz, Asplund, Celsing. Och i stället se Los Angeles, Bombay, Istanbul. Och framförallt erfarenheterna från våra egna satelliter. Men konstapel Söderlind vill inte höra talas om utopier, han vill inte lägga sig i människornas liv. Beröringsskräck kallas det. Han vill ha en arkitekturens nattväktarstad. (Elaka tungor viskar att furst Söderlind numer administrerar ytterstadssatsningen. Säg att det inte är sant, det vore lika framsynt som att ge lan Wachtmeister posten som polischef i norra Botkyrka.)
Men skit i det, vi andra, vi som kan göra två saker samtidigt, vi som kan uppleva och tänka samtidigt, ska samlas på Nybohovsberget – Stockholms vackraste vy (där kan man se utåt och inåt) – och hitta på utopier så det räcker åt alla, medan du springer fram och tillbaka längs Fjällgatan och ojar dig och juar dig, Jerker. Där, där förorten och innerstan tittar på varandra ska vi till sist säga farväl till den adliga arkitekturen; alla vi som fortfarande uttalar arkitektur med sje-ljud.
*****
DET FINNS INGEN NEUTRAL ARKITEKTUR
“New York City have a lot to do with it”
Gram Parsons
Tre bilder. San Francisco: lördag, mitt på dagen. På väg till vandrarhemmet söder om Market Street hamnar vi i en värld värdig Dante och hans helvete. På ena sidan gatan: finansdistrikt, modebutiker och snygga kaféer; på andra sidan får vi väja för människor som ligger utslagna på gatan. En ung mamma står och skriker med händerna fulla av barn, drogförsäljningen är i full gång.
Chicago: en säregen vadslagning. I vilken film kommer Chicago att produktplacera sig, sin nya millenniumpark och Anish Kapoors jättelika jordnöt av spegelglas? Nyinspelningen av Rätten Att Inte Le har just gått om spionfilmen Man Is Not A Measure.
New York: trots ett antal arkitekttävlingar har stadsplanen för området mellan 35:e och 41:a gatan vid East River, nära FN-byggnaden, tagits fram av ett räknande konsortium. Kritikern Herbert Muschamp visar hur arkitekturen marginaliseras när stadsplaneringen reduceras till administration.
Har jag gjort mig förstådd? Ett: Det är arkitekturen som blir lidande när Klass- Köns- och Raserfarenheter underkänns; Två: Det finns inget sådant som ett neutralt verktyg.
Jerker Söderlind är i sin text (DN 20/6) lite ledsen för att jag inte citerar mer ur hans bok. Så. Här kommer mer: (s. 49) “Kista. Slutpunkten i bebyggelsebombmattorna./…/ Det är tråkigt i Kista.”; (s. 55, om Husby) Färgkoder som visar vägen hem. Som golvfärglinjerna i Huddinges storsjukhus. En kompensation för avsaknad av andra kännemärken!’; (s. 59, Akalla) “Två dötråkiga funktionsområden.”; (s. 60) “I Järfälla finns gott om platser att vilja koppla av ifrån.”; (s.96, Mörby) “Långt till allt. En slinga med byggnadsproduktionsresultat utslängda. Ingen historia. Tidlöst, no history.”; (s. 138, Brandbergen) “Trångt som i stan fast utan dess innehåll.”; (s.149, Farsta strand) “Det som kan sägas om en förort gäller ofta även andra.”; (s. 162) “Axelsberg är väl mest som ett dike där tunnelbanan dyker upp.”; (s. 168) “Sätra, en grå liten vilsen mus i skuggan av kända grannar. Inte ens ett kriminellt ungdomsgäng som skapar rubriker.” (Som om Björn Söderberg aldrig levat); (s. 187, Tumba) “Ungefär som med Titanic, det var inget fel på inredningen.”‘ Du Jerker, det bor människor där i funktionsområdena och bebyggelsebombmattorna. Det finns en hel stad här ute. Den är dubbelt så stor somVykorts-Stockholm.
Men min artikel handlade om ett enda ord “tjotahejtiprincipen”. De smutsiga hundarna, så har det främmande alltid kallats. Jag har mött den beskrivningen av förorten alltför många gånger nu. Hos en Per Svensson, en Johan Rådberg, ja hos en Werner Aspenström med för den delen. Men aldrig så patetiskt som hos Jerker Söderlind: Att tala om sig själv i tredje person som en annan Otto Bismarck eller Oscar II. Gud hjälpe arkitekterna och deras konflikträdsla.
Page 3 of 5 | Previous page | Next page